På spaning efter den sanna verkligheten - Susanne Bengtsson 

Examinator    Sandra Kopljar

Handledare    Martin Svansjö

Hur upplever vi arkitektur? Och varför är den vetenskapliga objektiviteten är otillräckligt och begränsar oss? Att bara beskriva verkligheten utifrån ett perspektiv ger en förenklad och enkelriktad bild. Syftet med projektet är att diskutera synen på objektivitet respektive subjektivitet; genom subjektiva betraktelser och medveten förflyttning är mitt projekt en undersökning utav parallella världar. Arbetet har utgått ifrån en undersökande intuitiv process i form utav illustrationer och korta texter. De har sedan analyserats, kategoriserats och befästs teoretiskt. Det första beslutet jag tog i arbetet var att allt skulle samlas i en bok för att ha något att utgå ifrån. Böcker har alltid varit en stor del i mitt liv och jag bär nästan alltid med mig en bok och boken blev en tydlig ram för att kunna sortera mina tankar, idéer, bilder och frågor kring arkitektur.

Tectonics & Disassembly - Augusta Blohm

Examiner: Per-Johan Dahl

Supervisor: Gediminas Kirdeikis

The presentation will be held in English.

The construction of a building does not always work the way it appears to work. Within a theoretical framework rooted in writings by Eduard Sekler, Karl Bötticher and Martin Heidegger, this thesis presents a discussion on the importance of the tectonic expression when designing a building with the intent that it should be easy to disassemble. Is it enough to make a building dismountable, or does the building also need to appear to be dismountable?

I have designed a dismountable art gallery. With the help of a list of four core principles of design for disassembly, I try to navigate the process of purposely trying to emphasize specific construction aspects. Quickly, it becomes apparent that the tectonic expression should in fact be able to make a building easier to disassemble. The easier it is to understand how forces act on the building, and how different building elements can be taken apart, the easier it will be to disassemble it. But are these practical uses for tectonics all there is? What about “impractical” values, such as expressing moods and creating atmosphere?

Sekler, whose definition of the word tectonics lays the foundation of the thesis, argues that the most successful architecture cannot be designed through conscious control. Is trying to express disassembly not an attempt at taking conscious control? Can it be guaranteed that the building ends up expressing what it needs to express for it to be easy to disassemble?

Kvarteret Ithaka: A proposal for a new housing district in Lund’s northern university area - Anastasia Chatzikonstantinou

AAHM10 Master in Architecture 

Supervisor: Jesus Mateo

Examiner: Tomas Tägil

Matters of housing are an often-discussed topic within architecture these days. In particular, Sweden, like large parts of the developed world, faces right now a multitude of unique issues related to housing. It has become an expensive commodity, especially for younger people, who are often forced to live in small rooms with expensive second-hand rent, move often, stay with their parents much longer than they want to, and refuse job and education opportunities. Most of the housing stock that already exists is old, with outdated plans that do not fit with the lifestyle and needs of modern people. The modern ideals of the separation of functions have created housing districts that lack life, and whose residents are forced to commute long distances in order to work or access necessary commodities. Elements such as access to nature and environmentally friendly practices are not often taken into account.

Within this context, is it possible to design a housing neighborhood that is a satisfactory response to contemporary society’s many demands? Is it possible to create an intervention that offers multiple forms of housing, as is appropriate in today’s diverse society, as well as being environmentally friendly, combining multiple functions, and interweaving nature and urbanity?

This project my own effort to approach these questions within a realistic context. I shall design a new housing area located within Lunds Tekniska Högskola’s campus.

The presentation shall be held in English.

Concurrent Growth - Ríkarður Már Ellertsson

AAHM10 Master in Architecture 

Supervisor: Jouri Kanters

Examiner: Paulina Prieto de La Fuente

The definition of a home varies greatly depending on the individual. The reason being that a home is not just a house that someone lives in; it is also a feeling. Therefore, one can say that it surpasses the physical and by doing so it turns into something much greater and complex. Because of this there are numerous interpretations to be had of what exactly a home is or represents.

For me a home means safety, a space that you can call your own and be yourself without compromise. It represents a place of learning and of growth. The safety and the feeling that comes with knowing you have a home, your home, is a feeling that everyone should be able to know and experience. Many experience this feeling in their childhood. However, there comes a time in every person's life when an individual must leave their childhood home and establish a home of their own.

In today’s world that is getting increasingly harder to do. Especially if you live in Iceland, as it consistently ranks among the topmost expensive countries to live in. Affordable living arrangements are hard to come by as prices for land, real estate, and rented apartments have skyrocketed in the past few years and only seem to continue to rise. While affordability is primarily a problem on the larger scale of planning, regulations, and politics, architecture still has the potential to make an impact.

This thesis project aims to investigate the potential of growing homes in steps in concurrence with the households’ needs and finances. This idea is approached through extensions in the form of interchangeable and standardized units of ceilings, walls and floors fitted into a rectangular framework. Furthermore, the thesis pairs this initially lower footprint building with how prices for plots of lands are calculated.

Presenting in English. 

Vad kännetecknar en bra lekmiljö? - Alice Franzon 

Handledare: Alva Zalar

Examinator: Sandra Kopljar

Presentationsspråk: Svenska

Detta är ett undersökande examensprojekt i att översätta kunskap om goda lekmiljöer till fysisk form. Det är ett sökande i hur lekplatsens fysiska gestaltning på bästa sätt kan svara till lekens behov.

Fungerande lek barn emellan bygger på turtagande och lyhördhet. Barnen tolkar varandra och bygger vidare på de andras fantasi. Uppstår inte detta samspel då ett barn i stället är för dominant och inte lyssnar in de andra blir leken lätt tråkig och ointressant.

Dagens typiska lekplats på en platt yta täckt i gummimatta inringad med ett staket och med slumpmässigt utplacerade lekredskap kan i sig beskrivas som dominant. En miljö som styr barnets lek och rörelser, gå upp här, åk ner här ect. Precis som man lätt tröttnar på den dominanta lekkamraten tröttnar man fort på den dominanta lekplatsen.

Jag vill i detta examensarbete presentera en lekmiljö som stimulerar barnets fantasi, en miljö som låter barnets inre bilder projiceras på den fysiska verkligheten. En miljö som tillåter barnen att vara medskapare av platsen och tar leken på allvar.

Jag har genomfört litteraturstudie och erfarenhetsstudie i form av minnen från min barndom. Den samlade kunskapen har lätt fram till följande 4 huvudprinciper.

-        Medskapande

-        Frihet och tillit

-        Mångfald

-        Respekt och trygghet

Huvudprinciperna är sedan uppdelade i ytterligare underkategorier som gestaltas i modeller.

Rum för annanhet i en mobil bastu - Eira Hultman

Examinator: Sandra Kopljar

Handledare: Nina Falk Aronsen

Presenterar på svenska.

För att skapa en inkluderande stad i ett samhälle som består av en mångfald av människor behövs också en mångfald av typer av rum och sociala sammanhang. Jag har i mitt examensarbete undersökt hur arkitektur kan skapa tillfälliga rum av annanhet i en urban kontext och vilka möjligheter tillfälliga normbrytande rum har för att göra staden mer tillgänglig.

För att undersöka detta har jag utformat och byggt en mobil bastu samt arrangerat queer bastu. Jag har under arbetet fokuserat på görande och att undersöka genom att testa. Jag har även sökt att ta in brukarperspektiv och skapa deltagandeprocesser, vilket har påverkat projektet från grundbriefen, genom byggprocessen och fram till bastupremiären.

Å brodere: møter og framtider i Västra Hamnen i Malmø - Hanna Høibo

Veileder: Nina Falk Aronsen
Eksaminator: Sandra Kopljar
Språk: Norsk

På hvilken måte påvirker verktøyene vi bruker som arkitekter hvordan vi tenker på rom, og hvilke framtider vi kan forestille oss? Oppgaven tar utgangspunkt i teoriene til feministiske tenkere som Donna Haraway og Karen Barad, som kritiserer hvordan vi vanligvis representerer rommet og framtiden. Representasjoner legger ofte stor vekt på rommets geometriske og visuelle egenskaper, mens det kroppslige, materielle og abjekte skyves til side. De viser som regel én Framtid. Men hvem sin Framtid er dette? Og når hender den? Haraway mener at fordi vi tenker igjennom verktøyene våre, har hvilke verktøy vi velger, betydning for hvilke tanker vi kan tenke. Om vi skal snakke om rommet som relasjonelt, dynamisk og i stadig endring, heller enn objektivt, statisk, stabilt og med kun én mulig Framtid, behøver vi kanskje andre verktøy enn de vi tradisjonelt bruker?

For å utforske dette har jeg gjort praktiske undersøkelser med broderiet som verktøy. Utgangspunktet har vært gåturer gjennom Västra Hamen i Malmö, der jeg har pratet med folk jeg har møtt, og spurt dem hvordan de opplever området, og hvilke framtider de kan forestille seg der.

Fordi broderiene er taktile, blir opplevelsen av dem kroppslig. Møtet mellom broderiene og den som har dem i hendene blir også dynamisk; det krever bevegelse gjennom berøring, og innebærer muligheten til å påvirke resultatet gjennom å dra i, klemme på, eller rive i arbeidene. Snu dem rundt, stikke fingrene igjennom eller vrenge dem, for å forstå dem, og kanskje oppdage nye verdener eller tenke nye tanker. Slite dem ned, eller etterlate seg skitt. Ønsket er at arbeidene skal hjelpe meg forstå teorien bedre, og utfordre hvordan jeg tenker på arkitektur generelt. Samtidig blir modellene materielle virkeligheter i seg selv.

Monbijou – den delade bostaden - Hanna Ohlin 

Examinator: Lars-Henrik Ståhl

Handledare: Monika Jonson

Presenterar på svenska

Under min utbytestermin i Milano hösten 2021 började jag fundera på vad vårens examensarbete kunde tänkas handla om. En helg åkte jag och två kompisar till Venedig för att besöka årets biennal med temat ”How will we live together?”. Efter besöket blev jag väldigt nyfiken på att utforska delade boendeformer och fröet till examensarbetet var sått. Idag ökar intresset för kollektiva bostadsformer och jag tror det är en trend som kommer hålla i sig. För att leva mer hållbart behöver vi ställa om våra levnadsvanor och vara öppna för att dela mer med varandra. I mitt arbete har jag valt att fokusera på den delade boendeformen coliving.

Examensarbetet tar upp vad coliving kommer ifrån, vad det är idag och hur det skulle kunna se ut i form av ett gestaltat förslag situerat i centrala Malmö. Platsen för projektet är ett tomt kvartershörn i korsningen Monbijougatan och Helsingborgsgatan på Möllevången. I arbetet undersöker jag vilken typ av rum som behövs, hur gränser mellan privata och delade ytor kan utformas samt hur sociala interaktioner kan främjas med hjälp av arkitektur. För att även gynna en långsiktig hållbarhet utforskar gestaltningsförslaget hur boendet kan vara flexibelt över tid och förändras av de boende när nya situationer uppstår.

Hur förvaltar vi miljonprogrammet? - Max Strömberg Bååth

Examinator: Jouri Kanters
Handledare: Marie-Claude Dubois

Hur förvaltar vi bäst miljonprogrammets byggnader? Mitt examensarbete undersöker hur vi kan uppdatera dessa nu 50-år gamla byggnader, en fråga som nu är väldigt relevant då runt 20% av alla dagens lägenheter byggdes då. Fokusen har varit på miljö och energifrågor men även ett försök att höja bilden av områdena. Tanken är att det kan ge miljonprogrammet ett ”ansiktslyft” eftersom de i grunden är bra bostäder och en stor del av Sveriges bostadsmarknad.

Sättet arbetet har sket på är genom ett pilotprojekt där en arketypisk miljonprogramsbyggnad i Holma i Malmö har renoverats. Jag har bland annat gjort beräkningar för hur väl isolerade väggarna är nu och vad som skulle behövas för att nå moderna BBR standards, gjort beräkningar och simuleringar av dagsljus och möjlighet för solenergi. Detta, tillsammans med platsanalyser och intervjuer av boende har sen legat till grund för min design av en ny fasad och tillägg på området.

En ny fasad med tilläggsisolering kan både ge ett ”ansiktslyft” till byggnaden och göra klimatet bättre inomhus. Förutom mer isolering ger modernt byggande även färre köldbryggor, det tillsammans med installation av PV kan ge en noll eller nära noll energi byggnad för klimatet. Ur både ett klimatperspektiv och ett trivselperspektiv har jag även haft en fokus på gröna, levande väggar, biodiversitet och odling. Växter och insektshotell finns hela vägen upp längs fasaden för att högst upp gå över till en full vertikal trädgård.

Mycket tankar har naturligtvis gått till att göra området och byggnaden trivsam, vacker och trevlig för de boende men utan att tumma på verkliga byggregler eller gå allt för långt mot en skrytbyggnad som skulle kosta mer än den smakar.

Parts and their wholes - Anton Öst

Examiner David Andréen

Supervisor Gediminas Kirdeikis

A building can be thought of a whole consisting of multiple parts. The study of parts and the wholes they form is in philosophy called mereology. With the help of mereology, I study the relationship between wholes and parts and its different types of tectonic expressions. Specifically, I am exploring how a procedural method can be used to develop a whole and the parts in parallel.

 The core of my work lies in the computational design, where I present a method on how to work with mereological wholes. I have developed a tool in Grasshopper for this. This tool makes use of an algorithm called Wave Function Collapse, and this is what I use to distribute and guide the placement of parts based on the relations the parts can have among themselves. This leads to a design process where most of the design work happens in the design of the parts and their possible connections to other parts. These connections and relationships need to be designed in a way that can produce a meaningful whole.