David Aji 

The Modern Church

Throughout the years the Church has played an integral role in the community. It has served as a spiritual hub, political symbol and a centre point of the community. One thing that cannot be denied is that the Church has had some sort of power and influence on the community throughout different periods of time. You may even argue if the impact it has had on the community is positive or not. Some may argue that the Church may have taken away from the life of its people and the life of the community.

As the power and influence of the Church has diminished in many places, there are still countries and communities which are built around the Church. There seems to be a spiritual connection between the Church and the people. There is something about the Church which is eternal, through out the ages it always has a voice or a stake in the community.

Maria Bjurenhed

Flip Parkhaus

Handledare: Maria Rasmussen

Examinator: Fredrik Torisson

Presentationsspråk: Svenska

I Berlin har det blivit dyrt att bo. Med privata aktörer närvarande på marknaden har hyrorna höjts kraftig på bara några år. En utbredd investeringsstrategi för fastighetsbolagen kallas flipping. Det innebär att man köper upp lägenhetshus, flyttar ut de som bor där och utför enkla och billiga renoveringar. På så vis blir bostäderna attraktivare på marknaden samtidigt som renoveringskostnaderna hålls låga för fastighetsägaren. Efter att lägenheterna blivit flippade säljs husen vanligen vidare och hyrorna höjs rejält.

Projektet Flip Parkhaus är en kritik mot ovanstående tillvägagångssätt. Här undersöks möjligheten att frångå den rådande bostadsmarknaden genom att överta, transformera och bosätta sig i ett parkeringshus. Berlinare är vana vid att ta saker i sina egna händer. Större samhälleliga förändringar sker ofta underifrån och likaså är transformationen i detta projekt ett experimentellt och alternativt sätt att skapa fler bostäder, utan att tumma på kvalitén. Flip Parkhaus problematiserar bostadsmarknadens nuvarande utseende och ger ett exempel på en annan boendeform.

Joel Bågesund

Titel: ”Det vibrerande rummet – akustik, atmosfär och arkitektur” –

Handledare: Jesper Magnusson

Examinator: Sandra Kopljar

Presentationen sker på svenska.

Ljud är, för de flesta, någonting självklart. Vi omges ständigt av ljud, våra egna och andras, och kanske märker vi inte av vår ljudmiljö förrän den blir direkt obehaglig. Detta speglas även i vår gärning och vårt tankesätt som arkitekter, där bilden, ljuset och den visuella estetiken har företräde i våra kreativa processer. Det är just detta som Juhani Pallasmaa går till angrepp mot i ”The Eyes of the Skin”, där han lägger fram starka argument för att inte bara vår arkitektgärning, utan hela vår kultur, är fixerad vid framställandet och konsumtionen av bilder.

Vilken betydelse har då akustiken för vår rumsuppfattning och vilken betydelse borde den ha? Kan den auditiva dimensionen vara en lika självklar del i den gestaltande arkitektens process som den visuella, och i så fall hur? Dessa frågor har blivit centrala i min undersökning, som tar avstamp i Sarah Williams Goldhagens redogörelse för den mänskliga kognitionen och i Georg Böhmes atmosfärteori. Utöver att försöka förklara akustik på ett överskådligt sätt går jag till botten med hur man kan ge definiera estetik, vad atmosfärer egentligen är och hur de hänger ihop med arkitektur och ljudmiljöer. Min undersökning landar i några skissartade förslag på hur akustiska atmosfärer kan gestaltas inom ett givet program och en given kontext.

Ljud är, för de flesta, någonting självklart. Så självklart att det påverkar oss otroligt mycket, inte bara medvetet. Genom att förstå hur ljud fungerar kan vi som arkitekter ta ännu ett steg mot en arkitektur som får rummen att vibrera - av både klang och känslor.

Emma Fosse

Atlingbo krukmakeri

Handledare: Elin Daun

Examinator: Gunnar Sandin

Arbetet presenteras på svenska.

Mitt på Gotland ligger Atlingbo, ett litet jordbrukssamhälle där landskapet definieras av åkrar, skog och hagar. På Gotland, där en majoritet av invånarna bor utanför tätorterna, finns en levande landsbygd där små företag kan blomstra. Hantverksyrken gynnas trots det isolerade läget tack vare en stor genomströmning av turister.

Projektet är en keramikverkstad intill den gamla lärarbostaden i Atlingbo. I närheten finns en blandning av olika byggnadstyper och det presenterar en utmaning: hur bygger man för att en byggnad ska passa in i en landsbygdskontext?

Om man ser till samtida hyllade projekt på Gotland tycks de följa en viss stil, de kopplar an till en traditionell lokal arkitektur, dess material och tektonik utan att för den delen kopiera den. Det verkar finnas en gemensam uppfattning om hur man kan bygga för att ta hänsyn till kontexten. 

I arbetet har jag undersökt potentialen hos kritisk regionalism som designfilosofi i ett examensarbete. Kenneth Frampton använde sig av kritisk regionalism som begrepp 1983 för att beskriva en arkitektur som varken anslöt sig till modernism, postmodernism eller regionalism. Kritisk regionalism syftar till att bygga i enighet med den lokala kulturella och fysiska kontexten: att ta hänsyn till de material och tekniker som används i området, samt de lokala klimatförhållandena och topografin.

Projektet har handlat om att förstå Gotland som kontext och metoden har varit designprinciper som utgår från kritisk regionalism. Det har även handlat om att undersöka keramikerns process och landsbygdens potential för hantverket.

Sanna Funck

Arbetets Titel: Återanvändning av Atlantvallen
Examinator: Ingela Pålsson Skarin
Handledare: Thomas Hellquist

Presentationen kommer presenteras på svenska.

Atlantvallen är ett försvarssystem som sträcker sig längs med kusten av den västra delen av Europa. Bland annat genom Danmark och Norge. Detta försvar byggdes av tyskarna under andra världskriget och dess mål var att skydda vattenvägar och viktiga hamnar. Atlantvallen
som helhet är byggd av 17 miljoner kubikmeter betong och 1.2 miljoner ton stål. Två år efter vallens uppkomst tog kriget slut och kvar stod denna vall av bunkrar som skapade en barriär mellan lokalbefolkningen och kusten. I detta examensarbete undersöks Atlantvallen längs den danska kusten som potentiellt underlag för ett transformationsprojekt. Enbart i Danmark byggdes det över 2000 bunkrar.
Kulturarvsstyrelsen har idag värderat flera av dem som värda att bevara och som en del av kulturlandskapet. Detta har fått de danska kommunerna att se potential i dessa gamla strukturer och som en framtida tillgång. Idag används flera av dem som museum med
inriktning på krigsturism, men jag skulle vilja undersöka om de kan användas på ett annat sätt, mer anpassade till modern tid som får människor att blicka framåt istället för bakåt.

Frida Gezelius 

S:t Pauli kyrkogårdar

På marken, bland människorna och under trädens kronor

Examinator Jesper Magnusson

Handledare Nina Aronsen

Mitt examensarbete utgår från ett personligt intresse för S:t Pauli kyrkogårdar och dess relation till staden Malmö. Runt kyrkogårdarna byggs det i dagsläget ett stort bostadsområde, Norra Sorgenfri.

Under de senaste åren har jag uppmärksammat en ökning av användare i kyrkogården; några går igenom kyrkogården på väg till jobbet, andra promenerar med barnvagn eller hund, joggar, cyklar, samtidigt som andra vårdar en anhörigs grav. I arbetet undersöks möjligheterna för en utveckling av användandet av S:t Pauli kyrkogårdar, när staden växer sig allt närmre. 

Platsstudier på kyrkogårdarna har lagt grunden och utvecklat examensarbetet under projektets gång. Fokus har legat på kyrkogårdarnas karaktär, rumsbildande element, rörelser och brukare. Referensprojekt som exempelvis Assistens Kirkegård i Köpenhamn har stöttat skissprocessen och resulterat i ett gestaltningsförslag som har arbetats fram successivt. 

Gestaltningsförslaget presenterar ett stråk som löper igenom de tre kyrkogårdarna och skapar en grön länk mellan centrala och östra Malmö. Kopplat till stråket ligger tre gestaltade platser, en på varje kyrkogård och vid två av dessa platser har kyrkogården öppnats upp mot staden.

Ana Gilmet

A place in between places

Supervisor: Per-Johan Dahl and Sandi Hilal

Examiner: Gunnar Sandin

Skellefteå is calibrating its position in multiple overlapping maps, sometimes located in the centre and sometimes in the periphery (if those are even relevant). It is a place in between places. A geographical periphery of Europe that becomes one of the centres of production of one of the fastest growing industries in the world

The favourable policies to facilitate multimillionaire investments in green energies have not had corresponding effects on the people who are needed for these enterprises to realise. The “green revolution” is bringing hundreds of people from all over the world for jobs in the new sector, changing the landscape and culture.

Migration policies, urban development, social and educational plans are not catching up to the challenge, leaving the protagonists of this revolution in insecure living and working conditions. New institutions and spaces are needed to accompany these industrial reforms.

On the other hand, the people interviewed in this project express a lot of hope and enthusiasm for the future. After years of economic stagnation and isolation, a new landscape is forming.

The project has focused on designing a bridge that is a generous and open superstructure, ready to be appropriated by its occupants in various levels of commitment. Designed to be part of the process of transformation of the city instead of an imposition. The proposal is therefore other bridge, which is neither bridge nor building. A public space that is in continuous negotiation of its own rules.

The presentation will be held in english. 

Anton Hansfeldt

Title:  A FORM OF MOVEMENT

Examinator: Lars-Henrik Ståhl

Supervisor:   Gediminas Kirdeikis

Language:     English

This thesis investigates if a deeper relation between form and movement can be achieved and strengthened with the help of digital tools. The work consists of three phases, starting with a foundation of interdisciplinary research regarding different theories about form and movement. These are then used as a broad tool set for experimenting with a physical proposal. In the second phase, a site and function is established as an area for this experimentation to take place. This constitutes a cafe/study space in an old industrial building in Kirseberg, Malmö. During this phase a comprehensive folding topology is developed and executed with the help of parametric tools.

The third phase deals with different ways of breaking down the form derived from the previous phase into smaller subdivisions. These subdivisions embody movement in different ways and are designed to generate several constructable outputs where manufacturing, construction, cost and other real world parameters are a vital part of the process. 

This project deals with continuity of geometry and material, altered perception and motion throughout different scales.

Anna Hasslöf

Med färg som verktyg  

Handledare: Jesper Magnusson

Examinator: Nina Falk Aronsen

Presentationsspråk: Svenska

Hur kan färg som verktyg stödja rumslig gestaltning? Detta är ett undersökande examensprojekt i syfte att vidga min förståelse för färg som skapande verktyg av arkitektur i rumslighet. Studien fokuserar på olika fenomen som kan uppkomma beroende på hur färg samspelar med objekt, ytor och rumslighet. Parallellt med detta studeras olika verktyg i syfte att hitta sätt för färg att vara med i den tidiga designprocessen. För att samla information till undersökningen har litteraturstudier, studiebesök, laborationer samt intervjuer genomförts. Intervjupersonerna är verksamma arkitekter, kolorister och designers som skapar med ett fokus på färg i rumslighet. Dessa intervjuer kretsar kring hur formgivaren tänker kring att använda färg som verktyg.

Upplevelsen av färg är kärnan i undersökandet. Vad upplevs harmoniskt, kaotiskt eller dynamiskt? Tungt eller lätt? Hur upplevs skala och rumsliga hierarkier? Hur kan arkitektoniska kvaliteter skapas med hjälp av färg?

Rapporten behandlar inte själva kulörer i sig med subjektiva konstateranden som “rosa är vackrare än blå”. Den behandlar hur färger förhåller sig till varann: hur mörk eller ljus, hur mättad eller omättad, hur matt eller blank. Hur färg förhåller sig till rumslighet undersöks med hjälp av olika scenografier i modell där färgernas egenskaper testas och analyseras. Min ingång är att det inte finns ett tydligt svar, ett rätt eller fel. Att få fram hur man bör göra eller vad som är “korrekt” är inte syftet med denna rapport. Jag vill istället visa hur man kan tillämpa olika verktyg för att undersöka vad färg kan göra för rumsligheten. Det jag vill ta reda på är hur vi på olika sätt kan ta oss an ett så komplext ämne som färg och efter bästa förmåga utnyttja dess formgivande potential i arkitekturen.

Crissie Håkansson

Wanderer’s stay

Examinator: Lars-Henrik Ståhl

Tutor: Erik Tonning Jensen

Report in english, presentation in swedish

How can you design for modern camping, where the focus is on experiencing the landscape in new and memorable ways, rather than photogenic architecture?

Using the connected coastal trails of Blekinge as a starting point, I have been zooming in on a still bay, between Karlshamn and Ronneby. One of few places where the 27 mile long hiking trail meets with the sea, and where traffic noise is absent. The Blekinge landscape and outdoor activities, were very much intertwined with everyday life during my childhood. It was about happiness in movement, but also slowing down.

By hiking and kayaking I have been able to understand, what type of bodily and sensuous experiences I have wanted to design for. I have also attentively been looking for signs, of what other people have done or made by this bay before me. Based on my observations on the site and experience on the trail, additions have been created to accompany discovered needs and complements for these. Like barbecue spots, a shelter on land, a sauna and a floating shelter in the ocean.

The design proposal is meant to blend in with nature, since the character here lies in the landscape, which is central in the project. Just like objects and buildings I have found along the trail. The additions are simple, embodying its surroundings and present time. Mainly there to bring the visitors as close to the sea, as the land. To provide for our need for shelter, resting and dreaming.

Julia Johansson

Titel: Att röra sig längs väggen

Handledare: Nina Aronsen

Examinator: Tomas Tägil

(Presenterar på svenska)

I detta examensarbete har jag valt att fokusera på upplevelsevärden och hur man med arkitektoniska tillägg kan berika en plats. Platser skapar i sig olika upplevelser och intryck hos oss. Dessa beror ofta på en plats identitet och karaktär. En stor del av detta arbete handlar om platsen och dess betydelse i processen. Förhoppningen är att skapa en förståelse för platsen som kan ge något mer än det rationella.

Det finns en hierarki bland vilka värden som är viktigare i den byggda miljön. Det finns de som menar att vi har hamnat i ett samhälle som är helt baserat på det visuella och att vi förtrycker de andra sinnena. Resultatet av detta är att vi blir mer och mer alienerade vår omgivning. Vi behöver uppleva med kroppen och med det taktila för att förstå vår omvärld. Jag har tagit hjälp av fenomenologin för att få en större förståelse för hur dessa värden är kopplade till arkitekturen. Det i sin tur har lett mig in på skissen som undersökande verktyg. Jag har använt den för att lära känna platsen bättre med förhoppningen att komma närmare de poetiska värdena. Jag har även jobbat med ett narrativ kring hur jag upplever platsen. Både för att själv få en bättre förståelse men även för att enklare kommunicera denna till andra.

Platsen där jag valt att göra detta tillägg är Tjurkö. En ö med spännande historia. Under mitten av artonhundratalet och cirka hundra år framåt vad detta centrum för stenbrytningen som skedde i stor skala i Blekinge. Men till Tjurkö kommer man inte enbart för det gamla stenhuggeriet. Ön är ett stopp för skärgårdsfärjorna vilken många dagsturister använder för att uppleva natur, avkoppling och upplevelse.

Fabian Koppers

Arbetets titel: Wood Wood? Wood! - Sökandet efter träs plats i staden

Examinator: Tomas Tägil

Handledare: Jesper Magnusson

Språk: Svenska

Trä är på modet igen. KL-trä har inneburit att strukturer i betong och stål succesivt fasas ut till förmån av dessa massiva träelement vars innovativa egenskaper möjliggör nya klimatneutrala strukturer. Att våra städer som i en nordeuropeisk kontext domineras av tegel och stenhus kommer få sällskap av även fasader i trä är därmed att vänta sig.  

Majoriteten av dagens träarkitektur återfinns dock på landsbygden. I städer som Lund, Malmö eller Köpenhamn hittar man kanske ett uthus eller paviljong som bryter mönstret men i regel förknippas materialet med tillfälliga och mindre strukturer. Jag anser det därför finnas ett behov av undersökande studier kring hur trä ska komma till uttryck, både i förhållande till det pånyttfödda material som KL-trästommen medför samt den urbana kontext där de numera byggs.

Genom tre gestaltande projekt på en urban gata i Lund söker jag efter ett urbant formspråk i trä med målet att hitta träs plats i staden.

Egil Ljungkvist 

This project is a result of my experiences during my exchange in Bogota, Colombia. The area of focus was to give the inhabitants of the area the opportunity to access space that could provide both the need for physical and social safety in an area where many still don’t have access to running water. To answer these issues, I decided to design a community center and a bathhouse for women and children, rooted in the idea of feminist city planning and trying to include groups that might otherwise not enjoy the same level of freedom and safety in public spaces. By creating a node where people can access clean water, and where household needs such as laundry, and bathing can be done. In an otherwise fragmented neighbourhood structure, the aim is to create a permanent place for refuge and a node that can enable a mix of primary and secondary functions, that also engages in the public sphere and creates new spaces and ways of movement.

Julia Mattsson

Skrehällan

Examinator: Jesper Magnusson

Handledare: Tomas Tägil

På Kullahalvön i nordvästra Skåne finns en alldeles särskild natur. Kontrasterna mellan berg och hav skapar ett dramatiskt och fascinerande landskap, helt unikt för Skåne. På halvöns norra sida finns en liten by som heter Skäret. Byn, som ursprungligen var tillhåll för fiske, bebos idag av både sommargäster och permanentboenden. Mitt i byn ligger en obebyggd tomt, Skrehällan, med utmanande terräng. Med en höjdskillnad på åtta meter, vildvuxen växtlighet och vidsträckt utsikt har tomten en speciell karaktär som gjorde ett stort intryck på mig. Mitt arbete handlar om hur jag värnar om det intrycket när jag gestaltar på platsen.

Med tomten i Skäret som utgångspunkt undersöker jag möjligheterna att på ett så skonsamt sätt som möjligt, gestalta en bostad i en terräng med svåra förutsättningar. I arbetet diskuteras diverse angreppssätt och hur de kan bidra till att minimera åverkan på platsen. Syftet är att belysa hur olika metoder kan vara till hjälp vid gestaltning på utmanande platser.

Hur kan arkitektur profitera på en plats utan att förstöra dess ursprungliga karaktär? Mina tankar presenteras i form av ett gestaltningsförslag, ett fritidshus på tomten i Skäret.

Arbetet presenteras på Svenska.

Sara Mohtadi

Sympoietiska rum 

Examinator: Gunnar Sandin

Handledare: Paulina Prieto de La Fuente

Presenterar på svenska

Sympoietiska rum är en undersökande och reflekterande process som utforskar hur sympoiesis kan användas som redskap för att generera mötesplatser mellan olika arter i staden. Projektet har sin utgångspunkt i konceptet sympoiesis, vetenskapshistorikern och vetenskapsteoretikern Donna Haraways teori om samhörigheten mellan olika arter.

I utformningen av offentliga platser har vi möjligheten att skapa mötesplatser arter emellan, miljöer som är lyhörda även för behoven hos det myller av andra livsformer som delar staden med oss - ogräs, insekter, svampar, rotsystem, träd, och så vidare. Att börja se icke-mänskliga levande varelser som invånare som aktivt producerar och skapar staden, och som har rätt till den, kan öppna upp för nya möjligheter att formge annorlunda typer av offentliga rum. Jag kommer att använda sympoiesis som teoretisk grund för att spekulera i vilka slags objekt och platser i staden som skulle kunna forma våra möten med andra arter.  

Arbetet har mynnat ut i fyra stycken gestaltningsprinciper för sympoietiska rum. Dessa har i sin tur resulterat i skapandet av en handfull prototyper, och därefter tre arkitektoniska verk belägna i Raoul Wallenbergs park i Malmö. Verken är rumsliga tolkningar av sympoiesis, via mina gestaltningsprinciper. De är ett exempel på hur gestaltningsprinciperna skulle kunna förhålla sig till och påverka en plats med vissa givna förutsättningar.

Johanna Olsson

Stenens Hus

Handledare: Jesper Magnusson

Examinator: Tomas Tägil

Hunnebostrand var under 1900-talet ett av Sveriges främsta stenhuggerisamhällen. Här höggs och bearbetades stenen för att sedan fraktas till platser över hela världen. På 70-talet lades stenhuggeriverksamheten i Hunnebostrand ner, men spåren efter industrin lever kvar i samhället än idag.

En viktig plats i Hunnebostrand under stenhuggeriepoken var Udden. Här höggs sten från Norra Högeberg och platsen användes även som utskeppningskaj. Idag är Udden en populär rekreationsplats vars framtid länge har varit en het fråga i samhället. Kring 2009 planerade kommunen att bygga bostäder, kontorslokaler och hotell på Udden, vilket möttes av massiva protester från lokalbefolkningen. Protesterna ledde till att projektet lades ned, och sedan 2011 har istället en stenskulpturutställning ägt rum på platsen varje år.

Sedan utställningens start har diskussionen om ett Stenens Hus på Udden pågått. Ett Stenens Hus skulle innebära ett besökscenter för att komplettera den befintliga skulpturutställningen och bli ett centrum för bohusgraniten.

I detta examensarbete undersöks hur ett sådant besökscenter skulle kunna gestaltas för att på bästa sätt samspela med platsen samt framhäva och tillgängliggöra berget. 

Presenterar på svenska. 

Alexandra Pacoste

Mellan stad och Skärgård

Handledare: Monika Jonson

Examinator: Catharina Sternudd

Språk presentation: Svenska

Kort sammanfattning:

Min utgångspunkt har varit de senaste årens trendbrott i boendepreferenser, där storstäderna inte växer i samma takt som tidigare. Stockholm beräknas tappa hälften av den tillväxt staden haft de senaste åren. Småstäder och tätorter med en väl utvecklad kollektivtrafik eller andra möjligheter till pendling har blivit mer attraktiva. Trenden har varit att flytta till platser med stort utbud av villor, närhet till natur, goda förbindelser till arbete men med rimliga kvadratmeterpriser.

En av de kommuner vars flyttnetto ökat mest de senaste åren är Österåker. En skärgårdskommun på pendlingsavstånd till Stockholm. Bebyggelsen som idag framförallt består av småhus är  relativt utspridd, vilket gör stora delar beroende av bil. För att minska bilberoendet förtätas bebyggelsen framförallt i stationsnära lägen. Kommunen behöver förtätas samtidigt som dragningskraften är just stora ytor och närhet till natur.

I detta examensarbete vill jag därför undersöka hur en tätare bebyggelse kan integreras i en mindre ort som växer snabbt. Samt hur man kan tillvarata kvaliteter av att leva utanför staden, såsom närhet till natur och större öppna ytor i bostadens utformning.

Projektet kommer att resultera i ett bostadsprojekt i tätorten Åkersberga, i Österåkers kommun utanför Stockholm. Tomten för projektet ligger i en brant sluttning som vetter mot en kanal som slingrar sig genom ortens centrala delar.  Bostäderna är planerade efter en analys av dagens boendepreferenser, samt anpassade efter den specifika tomten, dess topografi och kontakt med kanalen.

Line Rydén 

På befintliga lager – förslag på hur Sundhammars barnkoloni kan anpassas och gestaltas för framtiden

Ingela Pålsson Skarin (examinator)

Thomas Hellquist (handledare)

Detta arbete berör ämnet återbruk och återanpassning av en befintlig byggnad i en nutida kontext. Byggnaden som jag valt att studera är Sundhammars barnkoloni, byggd år 1937, belägen invid kusten i södra Bohuslän. Trots att byggnaden bedöms vara en av de bäst bevarade barnkolonibyggnaderna så saknar den skydd, varpå den vid flertalet tillfällen hotats av rivning.

Syftet med detta examensarbete är att genom att kartlägga byggnadens funktionella och materiella förutsättningar förstå vilken roll den kan ha för framtida generationer. Ambitionen är därför att genom anpassning och gestaltning skapa incitament för tillvaratagande av Sundhammars barnkoloni.

Arbetet innehåller en historisk återblick till tiden då den uppfördes, en tid då trångboddhet och barnfattigdom var utbredd, inte minst i våra större städer. Barnkolonirörelsen var ett resultat av detta, vars syfte var att möjliggöra för barn att komma nära hav, natur och hälsosam mat.

Även om det är över 50 år sedan barnkoloniverksamheten lades ned i Sundhammars så är dess initiala syfte åter aktuellt, då samhället också idag tampas med socialt utanförskap och fattigdom bland barn. Jag anser därför att byggnaden kan skapa mervärde också för framtida barn och unga.

Mitt förslag innehåller ett nytt program för byggnaden med en öppen förskola som kärna samt parallell verksamhet utöver det, också den riktad mot barn och unga. För att möjliggöra detta har jag gett byggnaden en ny gestaltning, detta med utgångspunkt i den historiska kartläggning, analys och observationer jag gjort på byggnaden.

Presentation sker på svenska. 

Martin Sagrén

Mellanhus Bostadsmiljö och mikroklimat

Examinator: Tomas Tägil

Handledare: Laura Liuke

Bara dåliga kläder?

Mitt examensarbete undersöker hur arkitektur, byggnader och i synnerhet bostadsmiljöer fungerar som modifikatorer av mikroklimat i vår tjänst.

Reflektioner om klimatets energisystem och hur det relaterar till komfort, upplevelse och nyttokvaliteter i vad vi byggt och bygger inspirerar utformandet av ett förslag till ett bostadsområde i Lund.

Johanna Schweitz Fåhraeus

Co-live på taket: en alternativ bostadsmarknad ovanpå platta tak i Stockholm 
Examinator: Lars-Henrik Ståhl
Handledare: Paulina Prieto De La Fuente

Presentationen kommer hållas på svenska.

Bostäder i storstäder har blivit en svårtillgänglig lyxvara. Bostadsmarknaden i Stockholm fungerar just nu bara för dem som har råd att köpa en lägenhet, kan betala en hög månadshyra eller som stått i bostadskön i många år.

Detta examensarbete söker efter ett alternativt sätt att bo där de boende tar kontroll över sin boendesituation. Resultatet är en alternativ bostadsmarknad med co-livingbostäder ovanpå platta tak i Stockholms innerstad. Genom en symbioslik relation mellan de nya bostäderna på taket, fastigheten vars tak de står på och staden kommer alla tre gynnas av projektet.

Som verktyg för den nya bostadsmarknaden skapar jag grunden till en katalog. Där samlas information, bildmaterial och illustrationer som hjälper fler att bygga co-livingbostäder i det nya boendesystemet. När ett tak har fått bostäder uppdateras katalogen med ritningar och illustrationer.

Examensarbetet undersöker även den delade boendeformen och försöker tänja på gränserna för hur ett delat boende kan se ut. Arbetet avslutas med en gestaltning av bostäder ovanpå parkeringshuset vid DN-skrapan på Kungsholmen.

Kerstin Serin

Titel: Rönne Å BB

Examinator: Tomas Tägil

Handledare: Sandra Kopljar

Arbetet presenteras på svenska.

Genom att studera den svenska förlossningsvården och därefter själv gestalta en förlossnings- och BB-avdelning är målet med mitt examensprojekt att skapa vårdmiljöer som känns trygga, välkomnande, attraktiva och välfungerande för både patient, närstående och personal.            

Projektet består av skrivet material och formgivning av en byggnad där fokus ligger på de rumsliga upplevelserna såsom dagsljus, möjlighet till att vistas utomhus, utblickar, rymlighet, färg, form och material. Särskilt fokus ligger på förlossningsrummet där allt från sitt- och sängplatser till utformning av innertaket har betydelse för både den födande och anhöriga.

Projektet syftar till att undersöka den rumsliga vårdmiljöns betydelse för både den födande kvinnan, sjukvårdspersonal och anhörig/stödperson, och på vilket sätt rumsliga kvaliteter kan bidra till trygghet och välbefinnande inom vårdmiljön på förlossningskliniker och BB. Vilka faktorer som spelar roll för patienten skiljer sig mycket från personalens. På vilket sätt arkitekturen kan underlätta för personalen att utföra sitt arbete, trivas och känna sig säkrare på sin arbetsplats kommer också vara en nyckelfråga i detta projekt.

Mitt projekt kommer inte lösa krisen inom förlossningsvården i Sverige men kan förhoppningsvis bidra till en ökad förståelse kring vikten av en god miljö inom den för både patient och personal. Förslaget eller studierna bakom projektet kan bli en del i den aktuella debatten om besparingar på en vård som ofta tycks drabbas hårt - nämligen kvinnosjukvården.

Felicia Zachrisson

Titel arbete: En Exjobbares Rosa Studie om Tryggare (och Bättre) Bostäder

Handledare: Alva Zalar

Examinator: Jesper Magnusson

Om vi kan fundera på ifall staden är byggd för olika typer av kroppar, där möjligtvis vissa kroppar stöttas bättre än andra här i livet, varför har vi inte sett fundera över hur hemmet fungerar? Det är ju den farligaste platsen för kvinnor att vara på? Enligt WHO är mäns våld mot kvinnor i nära relationer ett av de allvarligaste hoten mot kvinnors hälsa. Medan det såklart finns många aspekter att ha i åtanke i analysen av detta, kvarstår faktumet att det är i hemmet som de här aktiviteterna sker. Varför är det så? Har uppbyggnaden av våra hem någon faktisk roll i detta?

Det här arbetet började med att jag ville ta reda på vad arkitekter före mig hade tagit fram för förslag på eventuella brister med våra hem. Jag ville se vad de sagt om hemmets konstruktion och hur den egentligen påverkar tryggheten för kvinnorna som bor i det. Och jag ville verkligen veta vad jag, i min roll som framtida arkitekt, skulle kunna göra annorlunda. Hur vill och borde jag själv gestalta framtidens bostäder?

Mitt arbete resulterade i en studie, där jag i en första del presenterar vad det är jag hittills har hittat. Där skriver jag om kunskap som jag hämtat ur statistik, rapporter, böcker om arkitektur, rättsfall och intervjuer med människor som, på olika sätt, arbetat med våldsutsatta kvinnor. I en andra del presenterar jag sedan vad jag kommit fram till att man hade kunnat göra annorlunda. Jag kallar den delen för handbok och det är en guide som jag tycker att fler borde ta del av.