Presentation AAHM01 Examensarbete i Arkitektur 7-9 februari 2022
Vi bjuder in till presentationsdag för examensarbete vid A-programmet.
Presentationerna är offentliga och sker för allmänheten via Zoom för att följa de restriktioner som råder vid Lunds universitet.
Du kan föranmäla dig till vald presentation och följa presentationen via Zoom.
Anmälan sker då via e-post till Juvicsa.Vela@abm.lth.se vardagar kl. 09-16.
Den information vi behöver är ditt namn och uppgifter på till vilken av presentationerna du vill ha Zoomlänk.
Här hittar du detaljerat program för dagarna!
Karl Allemyr
Teglets Poetiska Tektonik
Handledare: Nina Aronsen
Examinator: Lars-Henrik Ståhl
Ett element som ryms i handen. Har genom årtusenden skapat rum. Med sin vilsamma variation, kanske en variation i låg kontrast sprider den ett liv över vidsträckta areor. Kanske tänker betraktaren på ett femtal stenar åt gången, ser olika toner längs väggen riktad åt nordväst, riktar in sig på ett par stenar som nästan gnistrar lila. Ser helheten och skådespelet tänker på hantverksskickligheten alla stenar är tydligt parallellt placerad men har skiftningar i djupled finns en eftertänksamhet, varje sten träder fram. Stenarna skiftar färg i drömlika toner gnistrande lila med en omvälvande bränd kulör där många av stenarna, den stenen som ryms i handen har färgskiftningar för varje tum som går. En hantverksskicklighet i många led där steget från bränning skapar areor med imperfektioner som ger en trivsam variation, kanske i låg kontrast.
Varför återkom jag än en gång till tegel? Var det platsen fasaden med diagonaler var tänkt till, var det kursen Spatiala Experiment och utgångspunkten ur ett element eller har det sedan barnsben funnits en känsla för detta murverk?
Förståelsen för hur nära modeller av arkitektur beskriver arkitektur har för mig ökat genom åren. Att skapa modeller i material som framhäver och representerar arkitekturen väl har varit ett viktigt redskap i arbetet och något jag funnit mycket glädje i, i allt från skapandet av modellerna och i studien av de. Att med ögon som man kan studera vackra landskap med i stället kunna studera utsnitt av arkitektur i modellform i dagsljus har varit ett betydande hjälpmedel.
CNC-fräsning är ett modellverktyg som gjort stort intryck i mig under studieåren. Det var något fantastiskt med att få ut poppelstycken med detaljer kanske gjorda ur ett 1mm frässtål, ett verktyg som kommit väl till pass under detta projekt och ett relativt smidigt sätt att ta sig från en precis dator till något åt sinnena att uppleva.
Hur arbetar tegel och diagonaler ihop? Vidare in i ett stort intresse för valv och ”kupoler” i fria former där teglets konstruktiva kvalitéer ges utrymme, där golv går till tak och sträcker sig tillsammans igenom varandra och skapar interiöra och exteriöra miljöer. En vågformad vägg gav upphov till ett vackert ljusspel där varje sten i murverket med sin position tillsammans skapar rörelse.
Vad tillåter tegel? När övergår tryck till drag och i vilken mån tål murbruket drag? Idén om denna böljande vägg med möjlighet till ett mjukt skuggskådespel vilka rumsliga miljöer kan den tänkas skapa?
När denna tektonik appliceras till en rumslighet hur blir miljön hur kan ljuset framhäva väggen och skapa ljusgradienter över den?
Julia Lyth Berg
Kvarteret Krubban
Examinator: Ingela Pålsson Skarin
Handledare: Thomas Hellquist
Språk: Svenska
Kvarteret Krubban ligger på Östermalm i Stockholm och är ett stort kvarter med historiska byggnader från flera olika epoker. Här finns idag många olika verksamheter och stora delar av kvarterets byggnader är byggnadsminnes-klassificerade. Statens fastighetsverk förvaltar samtliga byggnader i kvarteret och har som mål att bevara och vårda dessa, samtidigt som det finns en ambition att skapa ett levande kvarter som lockar besökare. En byggnad i kvarterets nordvästra del står idag tom och har stor potential att transformeras om för en ny funktion.
Kvarteret Krubban har likt de flesta av Stockholms kvarter gått igenom stora förändringar i utseende i takt med att staden har växt fram och utvecklats under århundradena, men mycket i kvarteret har också bevarats. På ett personligt plan har jag fått uppleva lite av denna förändring då min förskola, som låg längs med kvarterets västra sida, sedan några år tillbaka är riven.
Att min förskola idag är riven kan tolkas som en del i att uppnå visionen att öppna upp och skapa ett levande kvarter som lockar besökare. Det finns alltså en tanke om att fortsätta utveckla och skapa nya historiska lager i detta kvarter som inte är så vanlig i andra kvarter i innerstaden. Detta, i kombination med att kvarteret är ovanligt grönskande med en annorlunda typografi än de slutna bostadskvarteren runt omkring, gjorde mig intresserad att undersöka potentialen för framtida förändringar vidare. Undersöka hur man kan uppmuntra fler av stadens invånare att upptäcka och ta del av detta historiska kvarter som jag hade förmånen att bekanta mig med i ung ålder. Kan en transformation och tillbyggnad av den outnyttjade byggnaden bidra till ett mer inbjudande kvarter?
Undersökningen av kvarteret Krubban har mynnat ut i ett gestaltningsförslag i tre delar: Ett ombyggnadsförslag för den befintliga byggnaden, en fristående tillbyggnad och en omprogrammering av utemiljön intill.
Martin Blivik
Karlskrona DNA (Arv och miljö)
Examinator: Jesper Magnusson
Handledare: Tomas Tägil
Presenterar på svenska
Varför ser saker ut som de gör?
Begreppet “Karlskrona-DNA” myntades under den rådande debatten om Karlskronas planerade kulturhus. I mitt arbete försöker jag med stort allvar utforska och utveckla vad Karlskrona-DNA kan innebära. Ser saker ut som de gör på grund av DNA?
Genom att titta på några av Karlskronas lite märkliga byggnader försöker jag beskriva ett släktskap och se hur Karlskronas förutsättningar och historia har påverkat utvecklingen av dessa byggnader. Byggnader från olika generationer ser annorlunda ut men bygger de på samma arvsmassa, finns det ett delat “Karlskrona-DNA”?
Genom att fortsätta i samma linje spekulerar jag i hur nästa generation kan se ut. Som fallstudie används en ny kulturskola som placeras på Karlskronas östra sida. Platsen som en gång var stadens framsida tas idag dåligt tillvara på men har potential att knyta samman de smått bortglömda historiska delarna av Karlskrona med hur staden används idag.
Eloise Dahling
Leva litet, tänka stort
Författare: Eloise Dahling
Handledare: Tomas Tägil
Examinator: Sandra Kopljar
Presentation sker på svenska.
Detta arbete tar sin utgångspunkt i dagens klimatkris och den roll bostaden spelar för vår klimatpåverkan. Naturvårdsverket listar minskat byggbehov, yta per person samt materialåtgång som möjliga åtgärder för att minska en byggnads klimatpåverkan (Naturvårdsverket, 2020).
Med argumentet att minskad boyta ger minskad klimatpåverkan undersöks därför det kompakta boendet. Samtidigt undersöks och diskuteras olika boendekvaliteter och hur dessa kan eller inte kan uppfyllas inom det kompakta boendet.
Arbetet har delats in i fyra kapitel, varför, vad, vem och hur. Utvecklat står de för:
1. Varför behöver vi bo kompakt?
2. Vad är kompakt, hållbart boende och vad är boendekvaliteter?
3. Vem behöver bo kompakt?
4. Hur bor vi kompakt med fortsatt höga boendekvaliteter?
De tre förstnämnda kapitlen är av teoretiskt slag och består av text och diagram som ämnar förklara ämnet och definiera arbetet. Det fjärde kapitlet består av ett gestaltningsprojekt. Gestaltningen kan ses som ett försök att applicera arbetets teoretiska delar på ett ritat exempel. En centralt belägen tomt i gamla väster, Malmö, har valts ut för gestaltningen. Rumsupplevelsen och boendekvaliteter har hela tiden varit centrala frågor genom gestaltningsprocessen.
Huvudfokus har legat på att undersöka balansen mellan det ekologiska taket och den sociala grunden. Målet har varit att skapa boenden med så lågt ekologiskt fotavtryck som möjligt som samtidigt upprätthåller höga boendekvaliteter. Gestaltningen har byggt på att genom utökad takhöjd ge möjlighet till sovloft men också en rymligare rumsupplevelse.
Arbetet hoppas bidra till en bredare diskussion av kompakta bostäder som i högre utsträckningen innefattar boendekvaliteter.
Vida Halleröd
Gömda rum till ytan
Vid första anblicken ger Villacañas intrycket av att vara en anspråkslös by i centrala Spanien. Den besitter inte de karakteristiska egenskaperna som så många andra byar i Spanien har; det tydliga historiska arvet, gamla byggnader, små krokiga gator och gränder. Det första man möts av en aveny, av, till stor del, övergivna dörrfabriker och industrikomplex. Byns arkitektur är beige, rödbrun och dammig, likt en vertikal förlängning av den slättmark den står på. Husen är sällan äldre än från förra seklet och det enda synliga bevis som vittnar om historia är kyrktornet i sten.
Efter att ha spenderat en tid i Villacañas kom jag att förstå att byn tidigare hade sett helt annorlunda ut. Förra seklet låg byn under jord. Majoriteten av alla invånare bodde i underjordiska rum, silor, knappt synliga från ovan. Idag är denna typologi näst intill helt raderad och förblir obemärkt för den förbipasserande.
Gömda rum till ytan är ett arbete som grundar sig i en nyfikenhet att undersöka den arkitektoniska resa som Villacañas har gjort genom historien. Med ett par glasögon från en helt annan plats har jag placerat mig i denna by mitt i Spanien, för att genom samtal, upplevelser och iakttagelser försöka förstå och tolka.
Det är ett arbete som, genom ett kunskapsbyggande om Villacañas kontext och historia, undersöker på vilket vis byns gömda och glömda lager av arkitektur kan komma upp till ytan och agera tillsammans med sin samtid. Arbetet undersöker relationen till silon som bostad, silons uppkomst och raderande och gestaltar ett förslag där silon direkt och indirekt integreras och belyses.
Handledare: Fredrik Linander
Examinator: Per-Johan Dahl
Språk: Svenska
Ellinore Hansson
Kallbadhuset i Strömmen
Handledare: Laura Luike
Examinator: Johnny Åstrand
Genom Norrköpings stadskärna rinner Motala Ström, även kallad Strömmen i folkmun. Strömmen, tillsammans med det karaktäristiska industrilandskapet som stoltserar längs vattenkanten, är det som givit staden dess säregna och unika karaktär. På flera ställen i stan kan man komma i närkontakt med vattnet via bryggor, broar, slussar och promenadstråk – men överallt råder totalt badförbud. I en stad där vatten utgör en stor del av stadens identitet, ska stadsbor behöva lämna staden för att ta sig ett dopp?
Arbetet tar avstamp i denna frågeställning, och mynnar ut i ett gestaltningsförslag för ett kallbadhus i Strömmens vatten. Ett kallbadhus i en relativt smal vattenled med bitvis strömt vatten leder till att frågor kring behovet av insynsskydd och badsäkerhet måste behandlas. Arbetet resulterar i ett förslag på en hållbar och hälsosam året-runt aktivitet som inte bara kan berika Norrköping stad utan invånare från hela kommunen.
Sara Modig
Den samtida dalagården
Handledare: Thomas Hellquist
Examinator: Ingela Pålsson Skarin
Insjöar, fjällkedjor och vidsträckta skogar. Dalarna är ett landskap vars natur erbjuder det mesta, och förutom kust, är Dalarna kanske som Erik Axel Karlfeldt år 1926 myntade, “Ett Sverige i miniatyr”.
Mina kopplingar till Dalarna och till Siljans-bygden sträcker sig långt tillbaka i tiden, likaså landskapets rika kulturmiljö och byggnadstraditioner. I Dalarnas bebyggelselandskap finns en variation och en berättelse om vår historia som går att bevittna på många olika sätt. Kanske är det just denna berättelse som fångat mitt intresse för att göra mitt examensarbete om hur arkitektur på den här platsen kan komma att utformas idag. Vad är det i den befintliga arkitekturen vi bör förhålla oss till, kan ta lärdom av, och få inspiration ifrån?
I ett område längs med Ängestäktsvägen i Alviks by utanför tätorten Leksand finns tre tomter med vacker utsikt över Alviken och Siljansnäs. I och med platsens historia och karaktär fann jag det som ett ypperligt tillfälle att undersöka hur ett nybygge skulle kunna ta form på en av dessa tomter.
Syftet med examensarbetet är att undersöka på vilka sätt man kan eller bör förhålla sig till en befintlig bebyggelsekaraktär då man bygger nytt i en kulturhistoriskt värdefull miljö. Detta för att hitta och belysa vad som kan tänkas tas i beaktning vid gestaltning av platsspecifik arkitektur i en sådan miljö i Dalarna idag. Studien landar i ett gestaltningsförslag av en generationsgård innehållande tre olika hushåll som på olika sätt arbetar med kontexten.
Presentation sker på svenska
Erika Muscat
Planning for permanence - an architectural exploration of the creativity concept
Examinator: Gunnar Sandin
Handledare: Thorbjörn Laike, Jesper Magnusson
Presentation på svenska, rapport på engelska
The open office; a lively, bustling creative environment or a source of stress, depression and eventually burnout? In the last decades we have seen a steady stream of criticism against the open office. Employees are reporting feeling overwhelmed by noise and interruptions at work, leading to stress and inability to carry out one’s work. Yet, the open office plan is still dominating office design all over the world. The recent crisis has shifted how we view our work- and home lives, and many designers see a need to redefine the workplace. I believe this to be an opportunity to examine what our work demands of us today, and how the office can work for instead of against us.
In this thesis I will examine how the open office came to be the symbol of creative work, how well it actually allows for it, and how using contemporary research might change how we view - and plan for - creativity.
Henrik Pregler
En by i en by
Handledare: Elin Daun
Examinator: Per-Johan Dahl
Presenteras på svenska
Ålabodarna är ett samhälle beläget i nordvästra Skåne norr om Landskrona. Den lilla byn ligger omgiven av Glumslövs Naturreservat som sedan 1986 är ett skyddat naturvårdsområde. Landskapet är ett böljande odlingslandskap med en klintkust vars vandringsled är en populär destination för turister.
Då besöksnäringen är en viktig intäkt för Landskrona kommun samtidigt som kusten är en stor kvalitet för dess invånare har Landskrona som målsättning att på vissa kuststräckor förbättra allmänhetens tillgänglighet till havet. Som en reaktion på detta långsiktiga mål skickade fritidsförvaltningen på Landskrona kommun in en ansökan i oktober 2020 till Länsstyrelsen gällande uppförandet av en badbrygga i Ålabodarna.
Det är i denna ansökan som mitt examensarbete tar avstamp från. Detta för att därefter analysera kring varför förslaget ogillades och lyfta fram den problematik som uppkom. Målet med mitt arbete har varit att finna potentiella lösningar till problematiken för att därefter kunna utforma ett så välriktat och genomarbetat förslag på en vattenverksamhet som möjligt.
Nora Renneus
Bygga nytt i Trädgårdsstaden
Examinator: Ingela Pålsson Skarin
Handledare: Monika Jonson
Presenterar på Svenska
Äppelviken är en av Sveriges äldsta trädgårdsstäder beläget i stadsdelen Bromma, väster om Stockholm. Här är det mestadels villor från 1910-talet, lummiga trädgårdar och organiska gatunät. Många boende älskar sitt område och ifrågasätter att det ska byggas nytt. Invånarna är generellt resursstarka och har kunskap i hur man påverkar processerna inom stadsbyggandet. De menar att det inte finns plats och att nybyggen skulle förstöra de höga natur- och kulturhistoriska värden som finns i området. Samtidigt växer hela Stockholm och det är orättvist om bara vissa stadsdelar förtätas.
Jag har i mitt examensarbete undersökt hur man kan tillföra nya bostäder och formgett en ny typologi i trädgårdsstaden som ska ta hänsyn till de höga kultur- och historiska värden. Genom analyser av den historiska och fysiska kontexten har jag tagit fram ett gestaltningsförslag för hur man kan bygga nya hyresrätter som gör det möjligt för fler att bosätta sig i den vackra trädgårdsstaden som Äppelviken är.
Jag är själv uppvuxen här i Äppelviken och jag har under projektets gång både tagit perspektivet som före detta boende och blivande arkitekt.
Daniel Rosengren
Gråbröder 20
Hur förvaltar man en av de få obyggda luckorna på Gamla Väster? Gråbröder 20, en tomt inklämd mellan olika tidsepoker talandes sitt eget språk. Min vision är att skapa ett tillägg i form av bostäder och kommers som ska gynna hela stadsdelen, inte bara de som flyttar in i byggnaden. Med hjälp av mjuka värden möjliggöra möten mellan människor, skapa en plattform för tillfälliga aktiviteter och föränderliga rum. Likt de gamla handelsgårdarna i området vill jag ge utrymme åt mindre verksamheter att frodas i ett urbant sammanhang samtidigt som varierande lägenhetsstorlekar erbjuds de boende. I stället för att skapa en sluten gårdsmiljö enbart avsedd för de boende, vill jag öppna upp kvarteret, låta staden rinna in på gården och hitta andra lösningar för semiprivata utrymmen.
PROJEKT AV: DANIEL ROSENGREN
HANDLEDARE: JESPER MAGNUSSON
EXAMINATOR: TOMAS TÄGIL
PRESENTERAR PÅ: SVENSKA
Andreas Basstint Sandberg
Skeppsplatsen
Examinator: Tomas Tägli
Handledare: Nina Aronsen
Presenterar på svenska.
Detta examensarbete syftar till att svara på de frågor som gäller social gemenskap i en lägenhetsbyggnad och hur möten kan skapas och främjas. Detta genom gemensamma ytor som vissa underlättar i vardagen, och vissa enbart förgyller den. Den individualistiska karaktären många svenskar bär på medför att många uppskattar en egen lägenhet där man kan stänga om sig, för att sedan själv välja när det är dags för social interaktion. Det jag strävat efter i detta arbete är att öka antalet spontana möten med sina grannar, som förhoppningsvis kan leda till fler planerade möten.
Projektet består av fyra lägenhetskroppar, varav två binds ihop i andra plan. För att nå sin byggnad rör man sig över en öppen innergård för fri passage även för folk som inte bor i husen. De ytor utomhus som enbart är till för de boende återfinns som takterrasser och kring entréerna.
För att skapa gemenskap i husen föreslås ett gemensamt Open Office och kök för större bjudningar. Ett fitnessrum finns i anslutning till en gemensam tvättstuga för att uppmuntra till träning med sina grannar.
Trapphusen är navet i byggnaderna och fungerar som en förlängning av vardagsrummet.
Bottenvåningen aktiveras med privata funktioner för de boende inåt gården.
Ut från bottenvåningen spänner de helt publika funktionerna och möter staden. Här föreslås restaurang, café, bar, kontor, pop-up shop och en flexibel studio.
Detta komplex har jag valt att rita i den nya stadsdelen Nyhamnen som är under planering i Malmö. I området kring tomten jag valt är inget nytt byggt idag, så projektet svarar till den översiktsplan nyligen är framtagen.
Steffi Starck
Nya Södergård
Examinator: Sandra Kopljar
Handledare: Nina Falk Aronsen
Språk: Svenska
År 2016 flyttade min syster och hennes familj till en gård vid namn Södergård med tillhörande 30 hektar mark på landsbygden i småländska Älmhult. Gårdens byggnader är klassiskt faluröda med vita knutar och ligger i ett idylliskt landskap där mörk skog möter öppen betesmark. Familjens livssituation på gården har ändrats och idag är de i behov av en bostad med andra krav än Södergård kan erbjuda.
Med ursprung i den här personliga berättelsen är mitt examensarbete en utforskande process i hur ny arkitektur kan ta ursprung i historiska kvaliteter, förhålla sig till omgivande kulturlandskap och samtidigt möta behoven i en nutida kontext.
Den nutida kontext jag pratar om är främst tillgänglighet, där jag syftar på den fysiska förmågan för en person i rullstol att ta sig fram och nyttja en plats eller byggnad med samma förutsättningar som en person som inte har en nedsatt fysisk förmåga. Fokuset i arbetet har varit att studera folklig arkitektur på landsbygden, kvaliteter i bostäder och tillgänglighetskrav. Med grund i undersökningen och de kvaliteter som familjen upplever att de idag har på den befintliga gården har projektet mynnat ut i ett gestaltningsförslag av en ny tillgänglighetsanpassad anläggning inom den givna tomten.
Tobias Tunebro
Torrdockans kyrka
Examinator: Jesper Magnusson
Handledare: Nina Aronsen
Presenterar på svenska.
Det byggs väldigt få kyrkor idag. Kyrkan har allt färre medlemmar och därmed mindre pengar. Annat var det på 60-70 talet. Svenska kyrkan var fortfarande stadskyrka och bostadsbyggande med förorter kring storstäderna var i full gång, det var brist på kyrkor och under perioden byggdes nästan 500 kyrkor.
I nya bostadsområden idag så finns det ingen plats för kyrkan. Så vad är en kyrka för människor idag? Hur gestaltas en kyrka där människor bor idag? En kyrka där inte bara det fysiska avståndet blir mindre utan även det mentala. En kyrka nära människan. Inte bara för mässor och förrättningar utan även barnverksamhet, körövning, konst, kultur och såklart kyrkkaffe. Ett rum att samlas och mötas i. En kyrka som möter sin urbana omgivning och visar på hållbara materialval.
En kyrka som är relevant för din samtid. En kyrkobyggnad som stöder en teologi som är relevant för sin samtid.
Maria Tuvelius
Platser för ensamhet
Handledare: Mattias Kärrholm
Examinator: Gunnar Sandin
Att jobba för ökad social hållbarhet är en självklarhet på de flesta håll inom arkitektbranschen. Det behövs alltid fler och bättre ”mötesplatser”, och planerare, arkitekter och kommunpolitiker drömmer om att skapa livfulla rum i staden. Torg som ska vara som stadsbornas gemensamma vardagsrum, och interiöra offentliga rum som ska vara som om torget utanför fortsatte in genom den öppna dörren. Det här examensarbetet handlar om några olika rum i staden, bland annat biblioteket och kyrkan, och vad som kan händer när de i allt högre utsträckning blir ansatta av krav på att vara flexibla mötesplatser. Den eftersträvade flexibiliteten verkar ofta innebära att mer arbete lämnas till användaren, som i dagsläget kanske snarare behöver tas om hand av offentligheten. Den pågående pandemin har fått den myllrande staden att tyckas nästan drömlik, samtidigt som den känns mer obekväm än någonsin. Redan innan pandemin så var staden full av människor som både letade efter och försökte fly ensamheten. Parallellt med tron på att människor behöver leva mer sida vid sida än vad vi gör idag, att det inte kommer något gott av att folk sitter ensamma i sina hem, så finns det hos många också en längtan om att dra sig undan det allt för påfrestande samhället. När frågan om ensamhet är så närvarande måste vi mer än någonsin skapa platser för ensamhet. Går det att bli lämnad ifred utan att behöva isolera sig helt i hemmet? För det behövs det rum i offentligheten som tar möjligheten att vara ensam på allvar. Totalt behandlar det här arbetet åtta gemensamma platser i staden, och hur deras materialitet relaterar till den som är där själv. Syftet med de här examensarbetet är att undersöka hur den fysiska miljön kan påverka känslan av ensamhet, och om vissa platser med sin arkitektur kan få människor att känna sig mer eller mindre bekväma i sin ensamhet.
Arvid Westberg
Kristianstad Rodd och Kanotklubb
I Kristianstad delas staden av järnvägen. På ena sidan finns Kristianstads stadskärna och på andra sidan finns Helge Å och vad som kallas för Vattenriket. På denna sida om järnvägen ligger Barbackaområdet som trots dess utmärkta läge vid vattnet, bara ett stenkast ifrån viktiga byggnader som Heliga Trefaldighets Kyrka, Kristianstad Station och Naturum, är nästan helt outvecklat. Hur kan Barbackaområdet aktiveras?
På en parkeringsplats på gränsen till Vattenriket i den norra delen av området har jag ritat mitt examensarbete – Kristianstad Rodd och Kanotklubb. Kristianstad kommun har under lång tid önskat utveckla Barbackaområdet och stärka dess möjligheter för fritid och rekreation. Programmet innehåller dels idrottsspecifika delar som båthus, reparationsrum och omklädningsrum, men också ett kafé, hotell och konferensrum som ämnar bidra med liv och rörelse i området över dygnets alla timmar.
Tre träbyggnader med dramatiskt sluttande tak ramar in tomten. I mitten finns ett generöst trädäck som kopplar an till befintliga trädäck som går genom vattenriket. Fasader och tak är klädda i träribbor, ömsom horisontella och ömsom vertikala, vilket ger ett modernt uttryck som samtidigt anspelar på skiftes- och korsvirkeshus.
Examensarbetet presenteras på svenska.
Examinator: Tomas Tägil
Handledare: Monika Jonsson
Annika Wikman
Fiskeboden - En samlingsplats i Örnsköldsvik
Examinator: Lars-Henrik Ståhl
Handledare: Sandra Kopljar (extern handledare: Rebecca Rubin)
Presentation på svenska
Kuststaden Örnsköldsvik har, tack vare sin industrihamn, varit ett handelscentrum i Ångermanland. Under 1900-talets första hälft växte staden både befolkningsmässigt och ekonomiskt. Staden präglas fortfarande av vissa större industriverksamheter och sitt natursköna läge mitt i Höga Kusten.
Detta examensarbete behandlar en parkeringsplats i centrala Örnsköldsvik. Platsen ligger i direkt anslutning till den tidigare industrihamnen och har nära kopplingar till viktiga promenadstråk. Utöver sin nuvarande funktion som parkeringsplats inrymmer området två vipparmskranar som inte är i bruk. Övriga delar av hamnen har föremål för byggnation, framförallt i form av privata bostäder och hotell- och restaurangverksamhet.
Utrymmet för allmän tillgång till hamnen blir alltmer begränsat. Detta examensarbete presenterar ett gestaltat förslag på hur platsen kan omarbetas för att tillgängliggöra platsen för stadens invånare och att skapa en mötesplats som utökar stadens kultur- och nöjesutbud. Förslaget innefattar ett kulturbibliotek, ett omgivande grönområde med möjligheter för scenkonst, en badbrygga samt att vipparmskranarna tillgängliggörs för besökare genom restaurangs- och utställningsverksamhet.
Lisa Yngwe
Sommarkollo vid Rolstorpasjön
Examinator: Sandra Kopljar
Handledare: Nina Falk Aronsen
Språk: Svenska
I tre somrar har jag jobbat på ett sommarkollo för barn. Under min tid där utvecklades tankar om hur dagens kolloverksamhet hade kunnat stöttas av förändringar i stugornas utformning. Detta ledde till mitt val att göra ett examensarbete med syftet att gestalta en nutida kollostuga.
Kollo som verksamhet har krympt sedan 1950-talet då det var som störst. Under den senaste tiden har efterfrågan vuxit och många fler barn har sökt än de som fått åka, särskilt under pandemin. Syftet med kollo idag är att barnen ska få uppleva gemenskap, lek och rekreation.
I mitt examensarbete har jag återvänt till mina hemtrakter i Småland. En målsättning med projektet har varit att gestalta något som är starkt lokalt förankrat. Därför har en del av min metod varit att undersöka traditionell byggnadstradition och landsbygdens arkitektur i området. Med avstamp i min undersökning och med hjälp av nutida referenser har projektets gestaltningsförslag växt fram. Jag har även undersökt hur verksamheten kollo har fungerat genom tiderna och framför allt hur den fungerar idag. Viktiga faktorer i projektet har varit tillgänglighet i olika former, jämställdhet, trygghet och upplevelse. Projektet tar form vid en vacker udde full med tallar vid Rolstorpasjön i nordvästra Småland.
