Symbiotic Amman 

Examiner: David Andree

Supervisor: Gediminas Kirdeikis

A scenario for non-human-cantered Architecture in the city of Amman. We use generative design and Machine Learning as the main tools in our design process.

The era of the Anthropocene, where focus on human needs became a main driving parameter for the architectural design processes, has brought many consequences to our nature. Amman is one of many cities that lost much of its biodiversity due to excessive human activities. Our main objective is to provide a novel design methodology and a novel way to rethink the built environment and consider solutions where both fauna and flora can thrive.

Today we reached a turning point where we redefined how we use Technology. Today’s Technology has become part of our understanding of the environment surrounding us, and it opened the doors for countless new possibilities for more sustainable solutions. The accessibility to Technology today also made ar-chitects rethink their roles and tasks.

In our design, we use and investigate various tools to maximize our results. We use mainly generative design and Machine Learning in the form-finding phase of different architectural elements, and then we consolidate these different outputs into one solid design.

As we were developing a design dedicated to both humans and non-humans using generative design, we also needed to think of how our design relates to the city, the context, and the cultural heritage. We bring Machine learning into our design process as a tool where we contextualize our design through the de-sign of the facade elements. With AI-generated Images and a human-machine design-based methodology, we developed 3d-facades that resemble the city of Amman.

Much of our work was a form of a dialogue between us and the computers. The outputs which Machine Learning generated were not finals but rather a base that we were relying on sometimes and reflecting on at other times.

RIKTLINJER FÖR NYA BELLEVUE

Ett examensarbete och historia om ett villaområde och dess dåtid, nutid och framtid.

Examinator: Ingela Pålsson Skarin

Handledare: Thomas Hellquist

Mitt examensarbete har varit ett undersökande kring vilka riktlinjer som bör finnas för arkitekturen i ett villaområde, och det har också varit en process där jag utforskat nya sätt att tänka kring villatomtens utformning och användning. Examensarbetet utspelar sig i villaområdet Nya Bellevue i Malmö. Det är ett område jag känner till väl då det var här jag växte upp, men som också är en pusselbit i Malmös historia under en tid då staden växte som mest.

Arbetet har till stor del handlat om att kartlägga områdets dåtid och nutid, för att få en djupare förståelse för områdets identitet och kunna stärka denna inför framtiden. Under arbetets gång har jag upptäckt viss problematik i området, i form av ouppdaterade riktlinjer vad gäller den byggda miljön. De nuvarande riktlinjerna togs fram för tjugo år sedan, och har helt enkelt inte hängt med i rådande bostadsbrist eller nya boendebehov i efterskalvet av pandemin. Framtagandet av nya riktlinjer är avgörande för att områdets identitet och karaktär ska upprätthållas och fortsätta stärkas.

Arbetet har därmed resulterat i en handbok med uppdaterade och till viss del helt nya riktlinjer - anpassade efter områdets historia, områdets nuvarande dagsläge samt nya boendeformer och framtida levnadssätt. Med stöd av dem nya riktlinjerna, som jag har tagit fram för detta examensarbete, har jag gjort ett gestaltningsförslag på en av villatomterna i området.

Stilla rum

Examinator: Gunnar Sandin

Handledare: Erik Tonning Jensen

Mitt examensarbete handlar om hur man gestaltar rum som tillgodoser människans behov av att gå ner i tempo, kontemplera och finna ro i stadsmiljö. Kontemplativa och tysta rum med publik karaktär är vanligt förekommande inom olika byggnadstypologier och samhällsfunktioner, såsom parker, museum, bibliotek och kyrkorum. Det jag vill utforska i mitt arbete är en byggnadstypologi som fungerar som ett komplement till dessa publika stilla rum. En typologi som  fungerar som andrum i staden, där fokuset ligger på rummets kontemplativa atmosfär som ger lugn och förhöjd närvaro till besökaren. Där spontana möten kan uppstå och där människor kan vara ensamma tillsammans. I undersökningen gör jag två gestaltningsförslag på två olika platser i Malmö: Raoul Wallenbergs park och Posthusplatsen.

TALES, TEMPORALITY & TRANSFORMATION

The art of narrative in architectural heritage management

Examiner: Per-Johan Dahl

Tutor: Andreea Marcu

Talking about architecture together can bring about amazing stories about space, culture and people. Local stories can help define the needs and outlines of a new project, while documented stories about past events can aid in the upkeep and maintenance of what is already built. Within the niche field of heritage conservation, storytelling plays a crucial part in understanding the depths and nuances of a building's significance. It is through relying on the existing cultural and architectural narrative of place that we can make informed decisions about how to continue it – either through preservation, restoration or alteration.

As current methods for analyzing significance of architectural heritage relies heavily on information based around material artefacts and biased historical documentation, the narrative becomes somewhat distorted and shallow. At times, this poses a problem when working within a historical context (or any context, for that matter) as an architect – what are you supposed to do when official rules and frameworks do not add up with the local narrative of place? Who are you to listen to in this process and which narratives will influence your design process?

We have chosen to conduct this thesis as an explorative discussion on the potential of narrative as a tool when working with architecture in a historical context. Due to us working as a pair, the process has been characterized by informal discussion, ball-planking and a casual after-work-duality. Our aim is to explore alternative methods for working with built heritage and to open up a discussion on the potential of narrative in this type of process – namely, to get people talking about architecture, space and themselves. The work will be presented as an installation. Join the conversation – snacks will be served.

Earth Architecture - Towards a Sustainable Future?

Examiner: Johnny Åstrand 

Tutor: Laura Liuke

This thesis looks into the potential for earthen building materials for future architecture. The purpose is to increase the understanding of earth and investigate how a greater use of it can impact social, environmental and economic sustainability. The work highlights the latest research, presents contemporary earthen architecture, discusses architectural qualities and reviews challenges, potentials and required future steps. It also brings forward a construction project in Tanzania where we have carried out practical field work, where local earth was used as the main building material. By being physically in Tanzania, a country that struggles with major social and economic problems, we could study social sustainability on our own and gain valuable insights and knowledge that can be hard to find in literature.

This thesis is based on a will to - with architecture as a tool - make a positive impact on the planet and the life of people. We have during our architecture studies come to understand that building with earth has potential to contribute to such an impact. Therefore, we believe that it is valuable to look into the subject of earthen building materials more thoroughly. We are convinced that material knowledge might be one of the most significant skills for architects in the future as it lies in their power to design structures with a greater social and environmental impact, something that is becoming increasingly important. Taking advantage of locally available resources can be the key to overcoming the challenges we are in the middle of today. Materials are highly intertwined with the early stages of designing as they make up the fabric of any structure. It is therefore important that the architect knows the possibilities and limitations of different materials, to be able to make good design decisions that nurture sustainability.
 

Långhuset

Examinator: Lars-Henrik Ståhl

Handledare: Paulina Prieto de La Fuente 

Mitt projekt handlar om vad vi som arkitekter kan ta lärdom om från den fornnordiska arkitekturen, mer specifikt ett långhus från järnåldern. Jag vill förankra byggnaden både visuellt och praktiskt i vad som gjorde dessa byggnader speciella. Jag har valt att göra huset till en övernattningsstuga för att behålla många av de användningsområden långhuset användes till historiskt sett utan att kompromissa med vad vi förväntar oss av ett modernt hus. Kontemporär arkitektur och modernismen i allmänhet är ofta kritisered för sitt bryt från det historiska byggandet. Många byggnader tycktes sakna förankring i den lokala kulturen och platsen egen historia. Jag tror människor känner en djupare kontakt med en byggnad som respekterar deras egen historia och gemenskap. jag vill därför ta ganska tydliga visuella inspirationer från något de flesta kommer känna igen. Det fanns en anledning till varför långhuset såg ut som det gjorde. Jag vill undersöka vilka styrkor denna typ av byggnad skulle kunna ge till ett modern hus. Det kanske mest slående med långhuset är konstruktionen. Jag vill ta tillvara på essensen av detta men använda moderna material för att uppnå något nytt. Trä som material är en väldigt viktig aspekt här. Jag vill att människor i byggnaden kommer nära konstruktionen och på så sätt känner en starkare kontakt med huset

Svenska rumstypologier - med exempel från industrialismen till idag

Examinator:                 Johnny Åstrand      

Handledare:                 Anna Wahlöö

De historiska typologier som förekommit i svensk byggnadshistoria ligger till grund för var bostaden befinner sig idag. Jag anser att uppkomsten, utformningen och utforskningen av densamma är central för förståelsen för samtidens bostäder och dess rum. I detta arbete försöker jag presentera, funktionellt katalogisera, och analysera de rumstypologier som förekommit, och fortfarande förekommer, i den svenska bostaden. Resultatet är en katalog av typologier, där analysen kretsar kring den förändring som det svenska bostadsbeståndet genomgått. Arbetets fokus ligger på de typologiska funktioner som är centrala för en bostad, som har kopplingar tillbaka i tiden i den svenska bostadshistorien. Dessa grundläggande behov täcker mat, umgänge, sömn, hygien och förvaring.

Varje typologi utforskas efter teman av förändring formulerade av Kärrholm (2020) i The Life and Death of Residential Room Types. Dessa huvudteman analyserar exemplen genom att flytta fokus från deras definitiva karaktär, och istället söka på tematiska likheter och skillnader mellan olika funktioner, tider eller förekomster.

Resultatet som jag ser det leder till tre huvudpunkter. Den första handlar om den nutida bostadens typologier, och deras ursprung i tidigt 1900-tal. Ideologiska ideal, statens ekonomiska och lagstiftande makt, samt funktionella förebilder hämtade från borgerliga typologier driver utvecklingen framåt av bostäders utformning där förbättrad standard och tillgänglighet blir viktiga faktorer.

Punkt två behandlar det bortfall av äldre generationers typologier, som försvunnit eller kraftigt reducerats. Kritiska punkter för deras existens var kopplade till bostadens representativa karaktär och betydelse, samt ekonomiska klyftor inom samhället, vilket lade grunden till hushåll som var beroende på tjänstefolk.

Den sista aspekten behandlar sekvensen av uteveckling som en ny typologi formas genom. Steg ett är ideologisk och oförutsägbar, bryter mot etablerade normer och strukturer i samhället. Efter detta genomgår typologin en hårdare vetenskaplig granskning och utformning där en funktionell och ekonomisk standard tydligare efterfrågas. Slutligen släpper de politiskt drivande medlen utvecklingen och typologin är nu fri att påverkas av dess interaktioner med brukare, med marknaden som styrning.

Hospice i Jonstorp

Examinator: Johnny Åstrand

Handledare: Laura Liuke

Biträdande handledare: Pimkamol Mattsson

En av de viktigaste sakerna jag lärt mig som arkitektstudent är att genom arkitektur kan vi påverka människans välmående. Arkitekturen påverkar hur vi relaterar till vår miljö och i många fall ligger makten i våra händer att skapa miljöer som främjar välmående. Det jag riktat mig in på är hospice och det är ett boende för de som har en obotlig sjukdom och befinner sig i slutskedet av livet. Ett hospiceboende skiljer sig från det vanliga sjukhuset, där omsorgen är mer än bara medicinsk vård. Fokuset ligger istället i helheten och man talar om en filosofi av vård där patientens fysiska såväl existentiella och psykologiska behov är i fokus.

I mitt examensarbete har jag valt att lägga fram ett designförslag på ett Hospice

med stöd av underlaget från intervjuer samt andra insamlingssätt av information. Mitt hospice kommer visa min tolkning av hur ett boende skulle kunna vara för att ge bättre livskvalitet i slutskedet av livet. Jag har lagt fokus på helheten men främst rummen på ett hospice och hur dessa kan bidra till ökat välmående.

Magle Konserthus - Transformation i kulturhistorisk miljö

Examinator: Tomas Tägil

Handledare: Jesús Mateo

I Lunds stadskärna finns många kvarter med byggnader av kulturhistoriskt intresse. Kvarteret Maria Magle är ett av de äldsta och i det gamla kyrkokvarteret byggde frälsningsarmén sina lokaler 1899. Idag är inte frälsningsarmén kvar i huset och lokalen har bytt skepnad till en konsertsal och har i samband med det tagit ett nytt namn, Magle Konserthus. Salen används flitigt av Lunds Studentsångförening, som äger och förvaltar den, men även av andra körer och ensembler i Lund. I dagsläget finns det planer på att göra en tillbyggnad för att skapa ett mer komplett konserthus, och i detta examensarbete gör jag ett förslag på hur det kan gå till.

Lund är starkt förknippad med dess starka körtradition, men trots att det är en av de mer körtäta städerna finns det inte så många platser för rep och konserter. Magle konserthus är, med sin centrala placering och storlek, därför en perfekt plats för just detta. Men på grund av den begränsade ytan i den gamla byggnaden är det dock svårt att ha konserter där då det finns få ytor för publik och medverkande musiker förutom själva konsertsalen. Samtidigt är det ett hus som Lunds studentsångare äger och förvaltar, och de behöver också ytor för sin verksamhet.

I en miljö som är starkt förknippad med sin kulturhistoria har jag försökt skapa ett komplett konserthus där gammalt möter nytt. På den lilla inbyggda tomten transformerar jag det gamla och bygger nytt för att skapa mer plats för den externa konsertverksamheten och Lunds studentsångare, samt ett mer naturligt flöde för publiken genom konserthuset. Genom att jobba med flöden, funktioner och förväntningar med arkitektoniska detaljer vill jag skapa ett nytt rum för hela Lunds körliv.

Virtual Home - Exploration of virtual space and purpose

Examinator: David Andréen

Handledare: Andrea Marcu

Metaverse is being referred to as the future of the internet, where users will be able to work, play, meet and socialize together in 3D spaces. The digitalization of workplaces is already here and the past two years under the pandemic have forced many kinds of changes across society with remote work, learning and online shopping. 

In this thesis, I will examine virtual space, quality and purpose through a proposal for a Virtual Home Architecture Competition. The competition raised a lot of questions about architecture design, space, and the future of the role of the architect. What would be the functions and requirements for a virtual home? Without any physical limits, what other important considerations would need to be made? Are there artificial constraints that are necessary for a virtual home to feel familiar and comfortable?

Simulating space 

“We inhabit space in which we are not sure how to move” - Lebbeus Woods

Examiner: Per-Johan Dahl 

Tutor: Gediminas Kirdeikis 

Lebbeus Woods was known as the architect who dared to ask “what if?” and for imagining a world radically different from the one we know. His designs seem not to abide by any conventions or sometimes even by laws of nature. Due to climate change and environmental destructions we might be forced in a near future to inhabit space in which we are still not sure how to move. How will the concept of architecture need to be redefined when to us given prerequisites like gravity no longer apply? Do familiar elements still serve a purpose?

Astronauts onboard the International Space Station have reported feeling disoriented and confused while trying to navigate in zero gravity and interiors have been likened to those of hospital corridors. Spatial well-being and comfort seem to have been lost in space.

With my thesis project, I want to explore the spatial perks of zero gravity environments while trying to counteract its drawbacks. I have therefore created a virtual design tool to explore how we can create better zero gravity interiors.

Malmö Konstmuseum - Ett museum i förändring

Examinator: Lars-Henrik Ståhl

Handledare: Nina Aronsen

Malmö konstmuseum är idag beläget i Malmö Slott på Slottsholmen vid havet. De innehar en av Sveriges största konstsamlingar med omkring 40 000 objekt av konst, konsthantverk och design. Ändå visas i dagsläget bara 1% av samlingen på Malmö Slott. Trots den vackra placeringen i staden och de anrika lokalerna finns många brister i Malmö Slott och utställningar av stor bredd tvingas samsa om trånga lokaler med bristfällig standard gällande inomhusklimat och säkerhet. Behovet av nya lokaler har diskuterats ända sedan 1980-talet och under den senaste tiden har frågan blivit allt mer aktuell. Det är utifrån denna diskussion mitt examensarbete tar sin avstamp och utforskar vilken gestalt Malmö konstmuseum skulle kunna ta i staden samt vilka vi bygger för.

*Malmö Stad talar om konsten som alla Malmöbors gemensamma egendom, något som delas av oss tillsammans. Med det sagt borde konsten också vara tillgänglig för oss alla att se och lära av. Visionen för konstmuseet bygger på en önskan om att ge alla lika rätt till och möjligheten att ta del av konsten, oavsett bakomliggande villkor. En plats som välkomnar även de som ännu inte är invigda i scenen, de som känt att museum inte är en plats för dem. Men hur ser ett sådant museum ut? Hur kan vi arbeta med öppenhet, inkludering och delaktighet för att göra Malmö Konstmuseum tillgängligt för alla? I mitt examensarbete behandlar jag dessa frågor och gestaltar ett konstmuseum som sprider sig i staden och bjuder in till att upptäcka.    

Miljonprogrammet i förändring

Examinator: Ingela Pålsson Skarin

Handledare: Thomas Hellquist

I mitt examensarbete undersöker jag hur man som arkitekt kan arbeta med förändring i miljonprogramsområden. Ett högst relevant ämne då många av dessa områden står inför omfattande underhållsarbeten de närmaste åren. De bostäder som byggdes mellan åren 1965 och 1974 står idag för en fjärdedel av Sveriges bostadsbestånd. Med ett ständigt ökande tryck på bostadsmarknaden och våra naturresurser är det viktigt att vi gör det bästa av de bostäder vi redan har. Samtidigt har miljonprogrammets områden under årens lopp fått ett skamfilat rykte och frågor gällande vilka värden som är viktiga att bevara och vilka som kan tillföras i dessa områden är ständigt återkommande.

Vad finns det för problem i bostäderna idag och hur kan dessa förbättras genom ombyggnation? I denna fråga tar mitt projekt avstamp och finner snart sin plats i Husby som ligger i norra Stockholm. Genom att undersöka och analysera området kring Husby Centrum landar jag i ett gestaltningsförslag med tre delar: ombyggnation av ett flerbostadshus, ombyggnation av lägre centrumbyggnad samt programmering av stads- och gårdsrum mellan dessa byggnader. Den röda tråd som håller förslaget samman är att förbättra för brukarna och förstärka områdets identitet. För att förhoppningsvis skapa ett nytt exempel på hur förändring av miljonprogrammets bebyggelse kan se ut.

1000 YEAR ARCHITECTURE

Examinator: Lars-Henrik Ståhl 

Handledare: Martin Svansjö 

Today most architecture being built has a lifespan somewhere between 60 to 120 years. In some cases less, in a few cases more. Construction of buildings is a huge consumer of both energy and resources. In the architectural field environmental sustainability are today keywords in the design process. Yet, the lifespans of buildings are not being discussed to any great length. The average human life expectancy is 72,6 years. Is it sustainable to put that much resources into the construction of buildings for it to last roughly one human lifetime?

Architecture designed by architects only makes up a small part of the total of what is being built but architects do have the potential of being influential and setting examples. I will suggest that architects should set their aim high and strive for a 1000 year lifespan of their projects. The figure is set high on purpose, a figure close to what is tangible for us to grasp, to activate our fantasy and create suggestive images of the future.

The more we learn about our past, the more we can understand about our present, which in turn can help us gaze into our possible futures. That implies choices for us to make. Time is the real architect in architecture. New archeological discoveries give us an ever expanding knowledge of the past—and its influence on the present—which in its turn expands our understanding of what’s to come. The modernist perspective on architecture as an ever changing progression may need a shift where the focal length is set closer to infinity.

Trädgårdsstaden, och arkitektur för goda gaturum

Examinator: Ingela Pålsson Skarin

Handledare: Thomas Hellquist

Ebenezer Howard introducerade begreppet trädgårdsstad, eller garden city, för första gången år 1898. Nu är året 2022 och tiden en annan, men trädgårdsstäder är fortfarande enligt många en mycket attraktiv boendeform. Varför? Examensarbetet ”Trädgårdsstaden, och arkitektur för goda gaturum” ämnar att undersöka de arkitektoniska kvaliteter i trädgårdsstäderna som kan ligga till grund för deras fortsatta popularitet. Vilka arkitektoniska element och strategier bidrar till bra arkitektur och i sin tur goda bomiljöer? Det är även viktigt att ställa frågor om designprincipens aktualitet. Är Howards tidiga idéer fortsatt av relevans eller är det andra kvaliteter som har utvecklats med tiden, och som blivit viktigare idag?

Tankarna om trädgårdsstaden har med tiden spridits över hela världen och inte minst i Skandinavien. Det är av särskilt intresse att se hur gestaltningen har utvecklats samt anpassats till en lokalarkitektonisk och kulturell kontext. Genom teoretiska studier och vandring i existerande skandinaviska trädgårdsstäder identifieras och sammanställs en katalog med arkitektoniska kvaliteter och detaljer. Vidare tillämpas analys och katalog som verktyg och inspiration till en gestaltad case-study. Med teori, analys samt gestaltat förslag är ambitionen att belysa trädgårdsstadens kvaliteter i en samtida diskurs, samt sätta tydligare gränsdragningar för definitionen ”trädgårdsstad” och inte riskera ett urvattnat begrepp.

FLEXIBLE CO-HOUSING – A RESEARCH & DESIGN PROJECT

Examinator: Lars-Henrik Ståhl

Handledare: Johnny Åstrand                             

During my exchange studies in Dublin, I took a course called “Architecture in a Climate Emergency.” The professor talked a lot about how we must consider other ways of living in the future and rethink the space we need to live, to be able to beat the climate crises. This became the starting point for my chosen topic: Future sustainable housing. I wanted to explore flexible housing from a sustainable perspective, both environmentally and socially. I then chose to narrow it down to shared living housing with a focus on social interaction.

I have discussed shared apartments and corridors with friends and family, and most of them liked the concept of living with friends or others. Many had lived in a student corridor or similar and, aside from the lack of cleaning, have enjoyed living with others for a period of time. Although many would prefer not to share with as many as eighteen people and also have a larger private space. However, the “typical” step is to move into your own apartment when you can afford it, which I think is unfortunate. I wanted to design a sustainable home that could adapt to its current and future residents.

Opera i staden

Examinator: Lars-Henrik Ståhl

Handledare: Nina Aronsen

Operahuset vid Gustav Adolfs torg i Stockholm är nedgånget och idag för litet för Kungliga Operans verksamheter. Diverse lösningar som renovering och utbyggnad mot Kungsträdgården har utretts men tills vidare lagts på is. I skuggan av detta har en debatt om ett nytt operahus i Stockholm dykt upp i media och genom olika intresseorganisationer. Med denna debatt som utgångspunkt utforskar jag vad ett nytt operahus i Stockholm skulle kunna innebära och vad ett operahus är och har varit historiskt. Vad har gett operahuset dess självklara roll som ikon i dagens stadssiluetter trotts konstformens svaga förankring i den allmänna befolkningen? Vad har gett operan och dess hus sin elitistiska stämpel i Sverige idag? Och vad är arkitekturens roll i relationen mellan konstformen och Stockholms invånare?

Operans historia är tätt sammankopplad med den samhälleliga elitens, ett symbiotiskt förhållande där operans symboliska värde som finkultur varit en viktig aktör i ett identitetsbyggande åt en elit vars ekonomiska resurser i sin tur har kunnat finansiera den kostsamma verksamheten. I dagens demokratiska samhällen har operahuset lyckats behålla sin ikoniska status i den samtida operatypologi jag i mitt arbete definerat som skulpturen vid havet. Trotts demokratiska ambitioner i nybyggda operahus fortsätter operakonsten att i många länder vara något utanför den allmänna befolkningens vardag, en av de mer svårtillgängliga konstformerna. Med inspiration från några av 1900-talets operahus med mer folkliga ambitioner vill jag utforska arkitekturens roll i att göra konstformen mer lättillgänglig. Jag vill frångå dagens rådande operatypologi för att utforska möjligheterna att skapa ett operahus inne i staden som kommer nära Stockholms invånare och skapar en intimare miljö där operakonst och stockholmare kan mötas på ett naturligt sätt.

Kvartersbadet

Examinator: Jesper Magnusson

Handledare: Nina Falk Aronsen

Vi behöver platser i staden där vi kan bara vara, sänka tempot och ha upplevelser som är sinnliga och kroppsliga. När kvartersbad byggdes i städerna i Sverige var det till stor del av hygieniska skäl, en plats där man tvagade sig veckovis. Nu skulle man kunna säga att badandet är en slags ritual, något som vi gör för upplevelsens skull. Kvartersbadet har jag ritat på en infill-tomt i Gamla Väster i Malmö. Där länkar badet samman med en befintlig byggnad och tillsammans skapar de en passage genom kvarteret. Passagen är en föränderlig promenad längs badhusets väggar där ljuset ibland kommer från ovan och ibland silas genom semitransparenta fönster där badare kan skymta som skuggfigurer på andra sidan glaset. Den delen av byggnaden som vänder sig mot gatan rymmer även ett ölcafé, för besökare som ska bada, har badat eller bara vill dricka öl. Med utgångspunkt i utvalda referenser som jag förknippar med badande undersöker jag i detta examensarbete gradienter av materialitet, ljus, ljud, nakenhet, transparens, temperatur, intimitet och fiktion.

A Habitable Sea Wall                                                                                                                                                                                                    

Examiner: Tomas Tägil

Supervisor:David Andréen

By the year 2100, global sea levels are expected to have risen by 4m. It is estimated that this would displace 630 million people, 3 667 000 square kilometers of land would be lost and it would cost the global GDP $1802 billion US dollars. This could lead to a global crisis of an unprecedented scale.

Contemporary, internationally recognized strategies for increased sea levels primarily focus on handling flooding, which is a temporary form of increased sea levels. Hence, existing strategies are short-term oriented and therefore not intended to handle permanently increased sea levels.

My concept is intended to protect cities against a sea level increase of up to 12m in successive steps. The core idea of my approach is that the resulting structure not only acts as a protective barrier, but that it also is habitable, making it a long-term investment that fosters sustainable urban development. The technical process, which I have minted Continuous Algorithmic Aggregation (CAA), is intended to lay a protective foundation that future engineers, architects and city planners can build upon. Hence, the architectural aspect of the project is solely visionary, as there is no way of knowing in what way the barrier would be urbanized in the future. The site I chose is Malmö.

While my concept is an enormous infrastructure process, the CAA method makes it relatively cheap and quick to be built. I calculated the steel cost to be around SEK 16 billion, which is half of what the Öresund bridge cost. The whole structure could be filled up in 8 years, making it possible to complete by the year 2100. The potential energy that could be harvested through solar-, wave- and hydropower could provide enough electricity for 80 000 people per yea

Vid Hverfjallets fot – Naturum och café på en vulkan

Examinator: Lars-Henrik Ståhl

Handledare: Monika Jonson

Detta arbete utspelar sig på en plats inte helt olik en annan planet, eller kanske en miljö direkt tagen ur en saga. Trots att det på en jordglob, med ena fingret på Lund och andra på Hverfjall, ser relativt nära ut, kändes vulkanen på norra Island som en plats olik någon jag tidigare sett. Området kring Hverfjall är så långt ifrån pittoreskt det går att komma. Det är kargt, ödsligt och luktar starkt av hårdkokt ägg som ger en lätt huvudvärk efter någon timme.

Det var just därför utmaningen att bygga ett café här, som den tävlingsbrief jag tagit avstamp i föreslår, fångade mitt intresse. Det finns något paradoxalt i det vardagliga och urbana hos ett café, satt i kontrast till denna sagovärld långt ute i ingenstans. Det är kanske till och med en av de sista platserna jag hade gissat att jag skulle hitta en cappuccino på, vid foten av en vulkan. Men så är jag ju också svag för just kontraster… och även kaffe för den delen. Frågan är dock om vulkaner och kaffe är som olja och vatten, eller om de är en oväntat bra match?

Som utgångspunkt för det här arbetet ligger en arkitekttävling som går ut på att rita ett café i kombination med besökscenter på vulkanen Hverfjall på Island. I arbetet har jag undersökt hur man kan placera arkitektur i landskap och hur man gestaltar en byggnad som ska tillgodose en mängd olika önskemål och förväntningar som finns på besökscenter, naturum och caféer.

Nymoge i Aringsås

Examinator: Tomas Tägil

Handledare: Paulina Prieto de La Fuente

Mitt projekt utgår från Aringsås, ett stort skogsområde beläget mellan Alvesta och Växjö i Smålands hjärta där 8 000 nya bostäder ska uppföras i harmoni med naturen. Efter tidigare expansioner av Alvesta kommun där gammal skog med stora naturvärden har kalhuggits och markbereds för ge plats åt bostadsområden fyllda med nyckelhus i oklar stil ville markägaren Anders Koskull göra saker annorlunda.  Han vill uppföra ett nytt bostadsområde med ledorden: tätortsnära och naturnära där man bevarar de naturvärden som finns i skogen idag.  Här ska arkitekturen inkorporera nya byggnaderna i landskapet, mellan kullar, stenar och träd i stället för att kalhugga och markbereda. Byggnaderna ska uppföras med trä som ett tongivande material och utgå från småländskt hantverk och byggtradition.

I ljuset av den kritik massbyggandet av standardiserade nyckelhus utan koppling till lokal byggtradition fått i Aringsås och den ständigt pågående debatten kring huruvida arkitektur idag ska utgå från ”modernistiska” eller klassiska ideal ville jag ta inspiration från allmogens gårdar i utformningen av mitt förslag. Förhoppningen här har varit att hitta kvalitéer som gått förlorat från det traditionella byggandet och se om appliceringen av dessa på nybyggnation idag kan öka den arkitektoniska verkshöjden. Gestaltningsförslaget är en modern bostad som försöker ta skogens naturvärden och svensk byggtradition i beaktning och kan ses som ett inlägg i den större debatten kring hur nybyggnation bör relatera till kontext och svensk byggtradition.

Möten på myren

Examinator: Lars-Henrik Ståhl

Handledare: Nina Falk Aronsen

Mellan Sattajärvi och Tärendö i Tornedalen breder myren Kaljuvuoma ut sig i skogslandskapet. En plats som brukats i hundratals år och på vilken det fortfarande utförs renskötsel och myrslåtter - två traditionellt viktiga delar av den tornedalska kulturen med potential att stärkas med hjälp av arkitektur.

Mitt projekt är en utforskning i timmerstugans möjligheter, i arkitektur som taktik och strategi i landsbygdsutveckling och dess förmåga att skapa eller stärka relationer till en plats.

Utgångspunkten i gestaltningen har varit att utgå från platsen och den historiska kontexten/arkitekturen i området. Målet har varit att designa något platsspecifikt och lokalt förankrat men samtidigt samtida och nytänkande och något som positivt kan bidra till den närliggande byn.

Resultatet är tre träbyggnader på Kaljuvuoma som på olika sätt behandlar relationen mellan arbete, vila, det privata och det delade. En mötesplats på myren - ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar.

Ornament and the digital: aesthetic consequences of digital architecture

Examinator: David Andréen

Handledare: Gediminas Kirdeikis

Throughout history, the issue of decoration has been central to architecture. Since the birth of the Modernist movement in the early 20th century, it has been pending between positions as either essential or redundant. In recent years there has been a revival of ornament, driven by digital design and manufacturing methods. But this incarnation of ornament tends to take new forms with new meanings.

In my thesis I am exploring what the new design and manufacturing methods could lead to aesthetically, using a case study for highlighting various aspects of digital manufacturing and its consequences. The term ornament will be discussed as a way of describing the new forms of expressions made possible with new design and manufacturing methods. Manufacturing methods includes 3D-printing, CNC-milling and robotic manipulation. Digital design approaches include parametric scripts, kitbashing and using randomization.

I investigate design and manufacturing methods as well as finding the arguments for how to implement them, aiming to connect to a discourse revolving around the term ornament, that has been ongoing for centuries in different forms and intensities.

I will present 5 different prototypes of my design, to help illustrate different design and manufacturing methods that have become accessible through digital means. With these examples, I will also investigate the theoretical arguments and justifications for ornament, as it has been heavily criticized throughout most of the last 100 years. Through these theoretical and practical considerations, I aim to find out if ornamentation is relevant today, and how it differs from its previous incarnations.

Lastly, I will pick one design as my proposal and critically evaluate it and connect with the overall discussion of contemporary ornament.

An examination of the convergence of ornament and the digital.