lu.se

Denna sida på svenska This page in English

Presentation av examensprojekt AAHM01 A-programmet 17-18 september 2020

Vi bjuder in till presentationsdagar för examensarbete vid A-programmet. Här nedan presenteras kort studenternas projekt. 

Presentationerna sker i Fullskalelabbet i A-huset med endast student, examinator och jury på plats. 

Presentationstillfällen för examensarbeten är offentliga och med anledning av rådande regler och rekommendationer kan publik endast vara med via Zoom.  

Presentationerna sker via Zoom och föranmälan kan göras via e-post till Filip.Lidegran@abm.lth.se. Vardagar kl. 08-17. 

Den information som behövs är ditt namn och till vilken av presentationerna du vill ha Zoomlänk. 

Hjärtligt välkommen! 

 

Schema torsdag 17 September 2020

 

Examinator: Jesper Magnusson, Christer Malmström, Tomas Tägil , Catharina Sternudd

Handledare: Ida Sandström+Alva Zalar, Thomas Hellquist, Nina Aronsen, Andreas Olsson 

Kritiker: Christer Larsson, Main Godderidge, Mattias Andreasson, Fredrik Linander, Tomas Tägil, 

Emma Nilsson, Anna Wahlöö 

 

09:00-10:30 Jenny Lindberg (JM/IS+AZ) CL, FL  MARK, på svenska 

10:30-12:00 Johannes Alm (CM/TH) MG, TT  MARK, på engelska  

13:00-14:30 Martin Håkansson (TT/TH) MG, EN  A, på svenska 

14:30-16:00 Maria Bjuhr (JM/NA) MA, EN  A, på svenska 

16:00-17:30 Emelie Roos (CS/AO) MA, AW  A, på svenska

 

 

Schema fredag 18 September 2020

 

Examinator: Per-Johan Dahl, Christer Malmström 

Handledare: Monika Jonson, Jesper Magnusson, Laleh Foroughanfar, Alex van de Belt+Elin Daun, 

Thomas Hellquist

Kritiker: Gunilla Kronvall, Gunilla Svensson, Gennaro Postiglione, Christer Malmström, Paulina 

Prieto de La Fuente, Lars-Henrik Ståhl, Tomas Tägil 

 

09:00-10:30 Robert Garpetun (PJD/MJ) GK, CM  A, på svenska 

10:30-12:00 Gustav Svanberg (PJD/JM) GK, CM  MARK, på svenska 

13:00-14:30 José Carlos Barbosa (PJD/LF) GK, PPF  MARK, på svenska 

14:30-16:00 Sanna Molinder (CM/AvdB+ED) GS, LHS  MARK, på engelska 

16:00-17:30 Joachim Heinz (CM/TH) GP, TT  MARK, på engelska 

 

 

Maria Bjuhr

 

Granskare: Jesper Magnusson

Handledare: Nina Falk Aronsen

Presenterar på svenska. 

Det lilla rummet - en transformation av Helsingfors bortglömda kiosker

Kiosken har sedan mer än hundra år tillbaka varit ett stående inslag i vår stadsmiljö. Även om den har ändrat form, uttryck och material, och även om varorna som har sålts i den också har bytts ut, så har dess existens i staden varit konstant. Men någonting har hänt i våra städer, och kioskerna som för ansågs som nödvändiga för stads- och kvarterslivet har istället börjat planeras bort. Och många av de kiosker som har klarat sig, står bortglömda kvar. Det var så jag mötte kioskerna i Helsingfors. Jag början knappt märkbara små byggnader, med sina igenbommade luckor och sitt klotter, men som med månaderna blev mer och mer synliga.

Kiosken som koncept är något de allra flesta kan till och har en bild av, men trots dess självklarhet är den svår svår att definiera. På många sätt är kiosken ett litet privat rum på ett torg eller i en park, i mitten av staden och dess publika rum. Men trotsar det har kiosken varit en självklar mötesplats i det offentliga rummet, och med det också blivit en betydande del av stadsbilden. Ett kulturarv som har betydelse för många av en mängd anledningar.

Detta arbete handlar dels om kiosken som fenomen och typologi. Men det handlar också om den lilla byggnadens betydelse i staden, om kioskens evolution och transformation, vad den är och vad den kan bli. I arbetet presenteras ett antal fallstudier där kioskerna omprogrammeras för nya syften. Alla med fokus på kiosken och vad kiosken skulle kunna vara i framtiden. Fallstudierna är rumsliga experiment, och handlar om vad kiosken kan transformera till och hur det skulle kunna ta sig att uttrycka. Detta varierar från studier av det yttersta privata till det högst offentliga.

 

Robert Garpetun

 

Hur mottagligt är Göteborg för infills?

En presentation på svenska

Granskare: Per-Johan Dahl

Handledare: Monika Jonson

Världens städer växer i befolkning. Detta skär samtidigt som många storstadsregioner i Sverige vill begränsa sitt fysiska fotavtryck. Kommunerna sjunger därför förtätningens lovsång.

Men hur används är stadens små outnyttjade vrår för exploatering? Hur hjälpsamma är kommunen när man presenterar ett litet förtätningsingrepp? Och hur påverkar stadens olika intressenter formen på ett infillprojekt i dess kompakta väv?

Genom en liten bit central mark som ägs av Göteborgs stad utforskar vi svaren. Det blir en resa där författaren förutom sin inneboende vill att kultivera en underutnyttjad urban resurs tvingas lösa grannars tillgänglighetsproblem. Vår webbplats som spelar och viktig rullar jag att locka besökare tills ett av stadens vackraste berg ska också generera pengar. Ekonomiska intressen verkar stå i konflikt med ett förskönande av staden, eller är det perfekt grogrund för en symbios?

Designprocessen används här som ett sätt att testa de arkitektoniska förutsättningarna för platsen. Den gestaltande byggnaden blir ett verktyg för att undersöka plan- och byggprocessens inställning till infillprojekt.

Svaren speglar stadens vilja och de arkitektoniska förutsättningarna i ett ytterst enskilt fall men belyser också aspekter som är gemensamma för alla förtätningsprojekt, infills i synnerhet. Detta samtidigt som de platsspecifika svaren är en del av en större och mer komplex berättelse.

 

Martin Håkansson

En undersökning av andrum och homosapiens rörelse i ett kulturhistoriskt landskap.

Vandring genom kulturreservatet Komministerbostället, Råshult

Granskare: Tomas Tägil

Handledare: Thomas Hellquist

För mig är naturen och vandringen i ett kulturhistoriskt landskap och plats för att drömma sig bort till en svunnen tid, och koppla till historiken som har utspelats sig på platsen och de avtryck som än idag förekommer. Kulturreservatet Komministerbostället Råshult i Småland är en av platserna i Sverige där vi kan drömma oss iväg till en svunnen tid där 1700-talets människans levde livet i samklang med naturen och dess tillgångar. Vi kan även föreställa oss de svårigheter och lidande tiden innehöll, hur människans strävan efter ett bättre liv men också hur kreativitet och kunskap kan födas ur hårda tider. En tid där törsten för utforskande och äventyrslusten var omättlig för vissa.

Mitt examensarbete utspelar sig längs med kulturreservatet Komministerbostället i Råshults befintliga vandringsled. Gestaltningen har varit en undersökande process hur arkitektur kan sammanfläta en plats med historiska lager och naturliga platsbundna förutsättningar. Resultatet är ett exempel på hur vi kan lyfta våra kulturhistoriska områden, göra dessa platser mer tillgängliga för allmänheten och öka kunskap kring människans förhållningsätt till naturen inom den agrara revolutionen. Genom arbetets gång har jag velat länkasamman Linnés Råshults verksamhet med min förvaltning och tillgångodos brukarens behov, exemplar tar form i fyra målpunkter längs medlemmar som lyfter och aktiverar platsens kontext.

 

Emelie Roos

 

Granskare: Catharina Sternudd

Handledare: Andreas Olsson

 

Dansbanan och Folkets park inför framtiden med fokus på Billesholms Folkets park

- en undersökning av möjligheterna att med små medel förnya användningen av dansbanan och Folkets park

Mitt examensarbete tog sin början efter ett minne från när jag var barn. Då jag var liten hade vår familj ett sommarhus i Bjärnum utanför Hässleholm i Skåne. Varje år i början av augusti ägde Bjärnumskarnevalen rum. Det var mycket folk i rörelse och många var samlade för att titta på karnevalståget som gick genom samhället. Under denna dag samlades även många på dansbanan för att fika och umgås. Detta minne är minst tjugofem år gammalt, men jag kommer fortfarande tydligt ihåg det. Med grund i denna erfarenhet började jag undersöka vad egentligen en dansbana är för något och vilken betydelse den har för mindre samhällen. 

 

Min avsikt är att undersöka olika dansbanor i Skåne som ligger i mindre samhällen, hur de används och hur man ser på deras framtid. Idag är det ofta den äldre generationen som använder dessa byggnader för dans och vanligtvis förvaltas byggnaden av en förening. De involverade användarna av dessa byggnader ser nu en brytningstid och de uttrycker både behovet av nya användningsområden och behovet av renoveringar. Föreliggande studie presenterar fem olika dansrotundor och folkparker: Billesholms dansrotunda, Lommas dansrotunda, Ystads dansrotunda, Bjärnums dansrotunda och Lunds dansrotunda. Syftet med detta urval är att få olika platsrelaterade referenser till att förstå dansbanans sammanhang i olika miljöer och dessas historiska betydelse, men också för att närmare granska skillnader i rumsliga miljöer i samband med parkanläggningen och dess placering i orten. Jag har valt att särskilt undersöka Billesholms dansrotunda och Folkets park. Denna dansbana med tillhörande parkområde, utgör den näst äldsta Folkets parkanläggningen i Sverige med byggår 1901. Originalbyggnaden är i stort sett bevarad förutom att vissa träpartier har bytts ut. Rotundan är K-märkt och anses vara ett kulturarv för framtiden. Under min process har mitt fokus gått från att avgränsa en specificering av dansbanebyggnadens funktion till att titta på Folkets park som en komplex enhet, och hur ett litet samhälle kan få en öppen användning av platsen i sin helhet utan att funktionerna detaljbestäms i förväg. På detta sätt skapas en potential som öppnar upp platsen för nya användningsmöjligheter.

 

 

Jag kommer att framföra presentationen på svenska. 

 

 

 

Sidansvarig: